User:Saftgurka/sandbox37

Lars Tingström
Lars Tingström
Born	Lars Gewe Tingström; 24 March 1934; Visby, Sweden
Died	16 April 1993 (aged 59); Skövde, Sweden
Cause of death	Cancer
Criminal status	Deceased
Criminal penalty	Life imprisonment

Lars Gewe Tingström (24 March 1934 – 16 April 1993) was a Swedish man who was sentenced in 1984 to life imprisonment for several high-profile explosions in the Stockholm area. Tingström (and critics) claimed all his life that he was innocent and exposed to a conspiracy by the authorities and the police.

Early life

Lars Tingström föddes 1934-03-24 i Visby, som son till Gustaf Valdemar Tingström (1906–1988) och hans fru Greta Nilsson (1899–1989).^[1] Tingström utbildade sig efter folkskolan till möbelsnickare. Efter värnplikten flyttade han till Stockholm, bytte yrke och fick anställning på ett radio- och teleaktiebolag. Efter fyra år slutade han denna anställning och började på ett annat radioföretag där han likaledes blev kvar i fyra år. Efter ett drygt års teleteknisk utbildning fick han anställning på ett ansett svenskt företag i denna bransch. Här avancerade han så småningom till inköpschef. I början av 1970-talet, efter åtta års anställning hos nämna firma, beslöt han tillsammans med några arbetskamrater att starta eget inom elektronikbranschen.^[2]

Tingström och ett par kolleger startade Ticovall Electronics AB inom elektronikbranschen. Tingström köptes så småningom ut de andra delägarna innan både företaget och hans själv gick i konkurs 1976. Samma sommar lockades han att satsa omkring 70 000 kr i det nystartade företaget Prox Kalkylator AB där verksamheten bestod i att sälja in en elektronisk tipskalkylator till tobaksaffärer, där tipparna för en krona kunde få en matematiskt beräknad tipsrad med större chanser till vinst. Redan samma höst gick dock Prox Kalkylator AB i konkurs och de pengar som satsats i företaget försvann. Tingström startade därefter en personlig vendetta mot företagets VD, Bo Hussner, som han menade var ansvarig för hela konkursen och därmed förlusten av hans pengar. En bedrägerianmälan mot Hussner lades men Tingström hade fler åtgärden på gång. Den 15 januari 1977 fick Bo Hussner ett vadderat kuvert med sin post. Han öppnade posten och en sprängladdning detonerade som gav honom sårskador i ansiktet. Misstankarna riktades snart mot Tingström som förhördes men nekade till all inblandning. Utredningen blev liggande i brist på bevis.^[3]

I slutet av april 1979 kallades en polispatrull till Ingarö efter att en man anmält att han fått sin fönsterruta sönderskjuten av sin granne. Den utpekade mannen hette Lars Tingström. Tingström erkände skjutningen utan vidare omsvep och sa att han använt ett luftgevär. När poliserna frågade om han hade fler vapen drog han plötsligt fram en pistol och avfyrade snabbt flera skott på poliserna. Tingström övermannades och greps. Pistolen visade sig var en så kallad skrämskottsrevolver.^[3] Vid den husrannsakan som följde visade att under Tingströms lilla stuga fanns ett 50 kvadratmeter stort underjordiskt rum inrätt som kontors och verkstadslokal och fyllt med olika slags gods som uppenbarligen undanhållits de olika konkurserna. En hiss ner till källarlokalen fanns gömd i en ombyggd vedbod på tomten. omkring 20 kg sprängmedel hittades tillsammans med sprängkapslar, stubintråd, svartkrut, kommunikationsradioapparater och biltelefoner. Man hittade och den skrivmaskin som med stor sannolikhet använts för att skriva adressen på brevbomben till Bo Hussner.^[3]

Bombings

1st bombing

Fredagen den 16 juli 1982 vid 8-tiden på morgonen sprängdes åklagare Sigurd Denckers villa på Harövägen 15 i Western Orminge [sv] in Nacka Municipality. Den efterföljande branden totalförstörde fastigheten.^[2] Denckers dotter låg och sov i villan och vaknade av smällen. Den döda kroppen av hennes 18-åriga fästman Roger hittades omedelbart utanför den häck som omgärdade fastigheten.^[2] Det klarlades senare att Roger sannolikt hade lyft bomben som troligen funnits gömd i en kylväska och därigenom utlöst explosionen. Hans kropp hade slungats iväg 23 meter i explosionen efter sprängladdaningen. Kroppen blev svårt sargas med kolningskador. Vid obuktionen fann man i kroppen ett antal spikar och spikdelar.^[2]

2nd bombing

Skatteskrapan (pictured in 2007) sprängdes av Tingström den 22 februari 1983. En person miste livet.

På eftermiddagen den 22 februari 1983 gick 64-åriga lokalvårdaren Maria Grossthal till rökrummet på sin arbetsplats i Skatteskrapan i Stockholm. Sedan hob satt sig tillrätta har hon förmodligen blivit varse en attachéväska stående på golvet intill höger sida av stolen. Förmodligen har hon lyft på väskan som utlöst bomben som fanns i den. Grossthal dödades omedelbart och kroppen kastades av trycket från sprängladdningen diagonalt tvärs över rummet. Den efterföljande obuktionen konstaterade kraftiga förkolningsskador på kroppen varjämt i kroppen återfinns spikar och spikfragment. I rökrummet och i angränsade rum tilvaratas sammanlagt 395 2 1⁄2 tums trådspik (60 mm). Efter bearbetning av fynden kan man klarlägga att bomben bestått av sprängmedel kombinerat med splitter (spiken) och någon form av brandfarlig vätska. Bomben var säkrad genom en äggklocka. Bomben har utlösts genom att tändanordningen varit ansluten till ett vibrationslarm, ett billarm av fabrikatet Burgler Alarm. Larmanordningen var en pendel som kommer i svängning vid beröring.^[2] En person från Göteborg grips i samband med sprängningen. Mannen är en person som enbart rest till Stockholm för att besöka Skatteskrapan. Mannen som tidigare sysslat med sprängingar och besatt kunskaper inom pyroteknik, visar sig vara metalsjuk och efter förhör överlämnas han till Beckomberga sjukhus och avskrivs från utredningen.^[2]

3rd bombing

Den 8 augusti 1983 omkring klockan 07.45 kallades en radiopatrull i Nacka till Kronofogdemyndighetens lokaler i Ektorp med anledning av en misstänkt bomb. Vid halvåttatiden på morgonen hade några anställda vid Kronogogdemyndiheten blivit varse en kylväska stående i trapphallen utanför entrén till myndighetens lokaler på våningsplats 5 (4 trappor upp). Till en början ignorerade man väskan men då någon tycke sig hört tickande av en klockan från väskan larmades polisen. Trots en utvändig granskning av väskan och det tickande ljudet lyfte man på väskan och bedömde vikten till sju á åtta kilo. Utan att ha öppnat väskan tillkallades bombgruppen vid tekniska roteln i Stockholm. Efter ha avspärrat området och stängt av vatten, el och gas sköts väskan sönder med ett hagelgevär klockan 09.35 av kriminalinspektör Olle Jonsson. Våningsplanet på den 87 meter långa, 18 meter breda, och 18 meter höga fastigheten sopades mer eller mindre rent av den efterföljande explosionen. Tryckvågen pressade delar av gavelväggarna ut och föll ned på marken, takluckan om cirka 50 kg slungades iväg omkring 50 meter, hissdörrarna på de flesta våningsplanen (vikt 150 kg) trycktes ut och en mängd mellanväggar i gips pulvriserades. Kriminalinspektör Olle Jonsson, tekniska rotels chef Vincent Lange och kriminalinspektör Gunnar Björken, som alla tre befann sig på våningsplanet, klarade sig utan allvarliga skador.^[2]

Investigation

Vid undersökningen fanns man att bomben sannolikt hade samma uppbyggnad som bomben i Skatteskrapan. Enda skillnaden var att bomben i Ektorp innehöll nubb istället för 60 mm spik. Vittnen hade iakttagit en bild, en Volvo Combi, utanför byggnaden strax innan bomben uppmärksammandes. Bilen beskrev som blå av ett vittne, och grön av en annan samt med bokstäverna JZZ. I förhör kom siffrorna 248 fram av vittnet. Bilen visade sig senare vara en Volvo 265 av 1978 års modell metallicblå och med registreringsnummer JZZ 249. Samma bil hade observerats vid Hanskrokaområdet på Ingarö omkring klockan 08.10 samma morgon. Bilen hade bevittnats så inkörd på en stickväg med fronten vänd mot Hanskrokavägen. En person ska ha befunnits sig i bilen. En halvtimme senare har samma bil bevittnats med två personer i i Ektorp. Polisen resonerade att gärningsmannen, sedan bomben placerats ut, blivit skjutsad ut till Ingarö och att föraren av bilen sedan återvänt till Stockholm.^[2]

En vecka efter bombningen togs ägaren till Volvon, en 27-årig man tidigare helt okänd för polisen, in till förhör. Han berättade att han var nära vän med en Hannu Hyttinen som förmått 27-åringen att skriva bilen på honom eftersom den annars riskerade att tas i beslag av kronogogden på grund av Hyttinens skatteskulder. De båda turades om att använda bilen med de senaste veckorna hade mannen inte använt den alls. Hyttinen var tidigare känd av polisen och kunde i förhör inte förklara vad han gjort och inte gjort morgonne när Kronofogsmyndighetens hus sprängdes. Han anhölls och häktades på sannolika skäl misstänkt för mordförsök och grov allmänfarlig ödeläggelse. I förhör pekade han indirekt ut sin vän Lars Tingström, boende på Ingarö, som den trolige gärningsmannen. Inte heller han var okänd för polisen.^[3] Tingström bodde på Ingarö, bara några hundra meter från den plats där ett vittne sett en okänd man lämna Volvobilen JZZ 249 klockan 08.10 den 8 augusti. Tingström kom härmed att döpas till "Bombmannen" i media.^[2] Hyttinen häktades den 25 augusti 1983 av Nacka tingsrätt. Vid omhäktningsförhandlingen den 9 september blev han till allas förvåning försatt på fri fot.^[2]

4th bombing

Den 22 december 1983 sprängde sig en man vid namn Hannu Hyttinen till döds i sin lägenhet i Tensta. Det var en sjabbig, illaluktande lägenhet där Hyttinens katt hade vässat klorna på det billiga sofftyget. Han var misstänkt för att ha sprängt kronofogdemyndigheten i Nacka, polisens spanare hade skaffat lägenhet i huset mitt emot och såg i morgonmörkret hur ljuset tändes i Hyttinens kök och han mixtrade med något och sedan small det. Hyttinen arbetade åt Tingström.^[4]

Trial

Advokaten Pelle Svensson var Tingströms försvarare under 1980-talet och berättar i programmet om vad Tingström sa i hovrätten i december 1985. – Han begärde ordet i slutet av förhandlingen och fällde yttrandet: "Får jag inte en friande dom så kommer blod att flyta på Stockholms gator". Drygt två månader senare i februari 1986 mördades Olof Palme.^[5]

Tingström dömdes till livstids fängelse för att ha sprängt Skatteskrapan, åklagarens villa och kronofogdemyndigheten i Nacka. Han nekade till brott och friades senare av Hovrätten för bombningen av Skatteskrapan men döms för de andra två.^[6]

Time in prison

I fängelset träffade han Christer Pettersson och de två blev goda vänner.^[7]

In i det sista hävdade Tingström sin oskuld. Han ansökte hela sju gånger om nåd hos regeringen. Lars Tingströms sista nådeansökan avslogs av regeringen den 18 mars 1993. Lars Tingström förnekade också att han var inblandad i mordet på Olof Palme.^[8]

Death

Tingström avled den 16 april 1993 på Kärnsjukhuset i Skövde. Han hade då avtjänat sju år och två dagar på sitt livstidsstraff. Tingström fick cancer under sin tid på Tidaholms-anstalten.^[8] He is interred at the family grave at Visby Eastern Cemetery in his hometown of Visby.^[9]

Aftermath

Christer Pettersson mördade Olof Palme på uppdrag av "bombmannen" Lars Tingström. Så lyder den ledande teorin bland de som tror på Petterssons skuld. Uppgifter som mördaren Leif Axmyr – som kände både Pettersson och Tingström – sågar i TV3:s dokumentärserie Palme, Träsket och mordrättegångarna. När Pettersson senare anklagades för Palmemordet blev relationen till "bombmannen" en viktig pusselbit i motivdelen. Pettersson såg upp till Tingström och fungerade i början av 1980-talet som hans livvakt enligt dokumentären.^[7] 1993 insjuknade Lars Tingström i cancer. På sin dödsbädd skrev han ett brev till Christer Pettersson. Brevet är daterat till den 28 februari – årsdagen för Palmemordet, men det blev känt först hösten 2016 i samband med att dokumentärfilmare fick tillgång till Christer Petterssons dittills orörda källarförråd..^[7] Avskedsbrevet hittades bland Christer Petterssons tillhörigheter när filmkollektivet Luftslottet arbetade med research inför en spelfilm om Christer Pettersson. Brevet låg då inkilat mellan två sidor i George Orwells klassiska framtidsskildring "1984".^[8] Det 19 rader långa maskinskrivna brevet inleds med orden: "Hej Christer, min broder".^[8] Pettersson svarade genom att anteckna två bibelcitat i Tingströms manifest. Det ena: "Gå bort – Jag känner eder icke."^[7] Advokat Per E Samuelson är en av författarna till boken "Bombmannens testamente". I samband med att brevet blev känt sa han: – Det syftade på att Christer Pettersson senare ansåg att Tingström var en golbög (en person som tjallade för polisen). Det där kommer från Norrköpingsanstalten där Tingström satt tillsammans med den dömde mördaren Leif Axmyr. Fram till dess hade Tingström och Pettersson varit bästa vänner. De var förenade i religion, sa Samuelson då.^[7] Enligt advokatparet Per E Samuelsons och Lena Ebervalls tes hade Pettersson åtagit sig att genomföra två mord, på kungen och Olof Palme. – Han hade lyckats genomföra mordet på Palme. Det här brevet till Pettersson är en markering från Tingström där han skriver den 28 februari för att visa att jag vet vad du gjorde. Men Petterssons bibelcitat avslöjar att han inte ville ha något att göra med Tingström längre.^[8]

Bibliography

Tingström, Lars (1992). Finns rättvisan?: [en fall-beskrivning] : [ett rättsfall] (in Swedish). [Tidaholm]: L. Tingström. SELIBR 1814509.

References

^ "Personuppgifter" (in Swedish). Anarkiv. Retrieved 6 February 2023.
^ ^a ^b ^c ^d ^e ^f ^g ^h ⁱ ^j "Bombmannen". Nordisk kriminalkrönika 1986 (in Swedish). Diverse & SAGA Egmont. 2018 [1986]. ISBN 9788711873335. SELIBR v4n9kw13sttft0sw.
^ ^a ^b ^c ^d Borg, Martin (2019). Brotten som skakade Sverige Tjugo nya brott (in Swedish). Lund: Historiska media. ISBN 9789175458458. SELIBR fpr3s84pcbwjg2tq.
^ Kadhammar, Peter (24 February 2016). "Han fanns framför polisen hela tiden" [He was in front of the police all the time]. Aftonbladet (in Swedish). Retrieved 30 May 2022.
^ Pettersson, Dennis (19 February 2015). "Gotländske Bombmannen i tv ikväll". www.helagotland.se (in Swedish). Hela Gotland. Retrieved 9 June 2022.
^ Sehlin, Ann (25 January 2020). "Inte första sprängvågen i Stockholm – se bilderna från 1980-talet" [Not the first wave of bombings in Stockholm - see the pictures from the 1980s] (in Swedish). SVT Nyheter Stockholm. Retrieved 30 May 2022.
^ ^a ^b ^c ^d ^e Malmgren, Kim (26 April 2018). "Mördaren sågar Palme-teorin: "Det är skitsnack"" [The killer criticize the Palme theory: "It's bullshit"]. Expressen (in Swedish). Retrieved 30 May 2022.
^ ^a ^b ^c ^d ^e Brännström, Leif (23 September 2016). "Teorin: Dold kod i brevet till Pettersson" [The theory: Hidden code in the letter to Pettersson]. Expressen (in Swedish). Retrieved 30 May 2022.
^ "Lars Gewe Tingström". www.gravar.se (in Swedish). Retrieved 6 February 2023.