User:Homa Alona/Comparison with Germanic languages

English Scots Dutch Afrikaans Low German West Frisian Austro-Bavarian Luxembourgish Alemannic Pennsylvania German German Danish Norwegian Swedish Faroese Icelandic
Language Language Taal/Spreek Taal/Spreek Spraak Taal/Spreek Språch Sprooch Sprooche Schprooche Sprache Sprog Språk Språk Språk Mál Mál
"fastna fast"
"slå fast boken"
"sätt fast fönstret"
"ögona fast"
m.fl.
"fastna"
"slå igen boken"
"stäng fönstret"
"blunda"
kalkerade på finska fraser med kiinni
"jag slipper OCH göra läxan i kväll" "jag kan/hinner göra läxan i kväll" Men "jag slipper ATT göra läxan i kväll" betyder detsamma i bägge språkvarianter. Verbet slippa kan ha påverkats av finskans päästä, som betyder "ha tillgång till något, ha möjlighet att göra något" men också "undslippa" (beroende på hur objektet kasusböjs). Jämför dock även (äldre) allmänsvenska uttryck som slippa in/ut/till/ifrån. Förbryllande i en mening som "Några medlemmar kom till mötet, andra ringde och sa att de inte slipper".
"tuttar" "nappar" som i meningen "Om barnen skriker får mammorna ta fram tuttarna".
"jag kommer nog" "jag kommer (helt säkert)" nog motsvarar här finskans kyllä: kyllä minä tulen
"jag söker barnen på dagis" "jag hämtar barnen på dagis" främst i södra Finland, och en känd sk. "icke godkänd" finlandism. Jfr isländskans sækja med betydelsen "hämta", liksom finskans "hakea", som kan betyda både söka och hämta.
"jag hämtar blommor" "jag har med mig blommor" Hämta i Sverige: "gå någonstans och ha något med sig tillbaka", i Finland (regionalt): "gå någonstans och ha något med sig dit"
"gummi" "sudd" vardagsord för suddgummi, inte preventivmedel
"inkompetent sökande" "obehörig sökande" om jobbsökande utan de rätta formella kvalifikationerna - eftersom finskans pätevä betyder både 'formellt behörig' och 'duglig, kapabel' (utan den subjektiva värdering som ligger i kompetent)
"nästa lördag" "(nu) på lördag" jfr finskans ensi lauantaina
"senaste lördag" "i lördags" jfr finskans viime lauantaina
"riktigt" även "egentligen" Ex. "Hur är det nu riktigt?" (logisk motsats till inte riktigt)
"ännu" även "mer", "(en sak) till" Ex. "Det var ännu någo jag sku säga..." (analogt med även rikssvenska uttryck som ännu en, ännu fler)
"nå" uttrycker inte otålighet eller irritation, utan är bara ett sätt att liksom ta sats inför en replik. Liksom i äldre rikssvenska kan man inleda en fråga med det - men lika gärna en påståendesats. Ex. "-Nå, hur många barn har du?" "-Nå, jag har fyra."
Finskan har samma bruk (av no), men det förekommer också på liknande sätt i danska.

Det bör påpekas att de flesta särskiljande uttrycken hör till finlandssvenskt talspråk, att inte alla går hem i hela Svenskfinland och att många finlandssvenskar vet att följa den standardsvenska normen åtminstone när de skriver eller talar med rikssvenskar. Ganska få finlandismer är generella i meningen att alla finlandssvenskar har dem i sitt språkbruk. Rikssvenskan är nog bekant för många i Finland, via TV eller annan språkkontakt, för att inte missförstånden ska bli allvarliga. Många särfinlandssvenska uttryck har uppstått genom påverkan från finska, men många andra är gamla allmänsvenska ord och uttryck, ärvda eller lånade, som har ändrat betydelse (t. ex. semla) eller fallit ur bruk i Sverige. Detta är ett vanligt fenomen i små språkliga utkantsområden som har varit mer eller mindre isolerade från centrum en tid - i Norden har vi ett mycket mer utpräglat exempel i isländskan.
I tabellen nedan är de finska ord som anförs inte alltid direkta förebilder, långivare, men de kan i varje fall ha verkat konserverande, fått det finlandssvenska uttrycket att leva kvar och spridas:

Finlandssvenska Rikssvenska Kommentar
allt ännu fortfarande, alltjämt
andelshandel kooperation
bygel klädhängare
batteri värmeelement Även ackumulator
brännboll Eftersom det rikssvenska bollspelet brännboll liknar boboll (pesäpallo, finländsk nationalsport) brukar ordet i stället användas för andra slags bollekar för barn (på finska polttopallo)
dabbig fånig, dum
doka (korta vokaler) supa Gammalt slanguttryck
doku (korta vokaler) suput, lodis Böjning av ovanstående
don arbete, arbetsplats Se kommentaren för 'dona' nedan.
dona (långt o) göra, arbeta Från don = arbetsredskap. Ordet är slang, närmare bestämt helsingforsslang. (Finns dock även i vardaglig och dialektal rikssvenska)
donare arbetare Se kommentaren för 'dona' ovan.
eftis fritids Barnomsorg i skolan efter skoldagens slut.
egnahemshus villa Nästan direkt översättning från finskans "omakotitalo". Som i rikssvenska används en svag adjektivform (pluralform) även då man syftar på bara ett hus, i stället för det synbarligen mer korrekta "egethemshus".
farmare jeans; även kombi, herrgårdsvagn När jeansen först lanserades i Sverige användes även uttrycket "farmarkalsonger"; detta ord försvann dock tämligen omgående
fiffikus lustigkurre antagligen från det tyska ordet Pfiffikus
fillare cykel Slanguttryck använt i södra Finland. Kommer antagligen något förvrängt från velociped, över kortuttrycket "velo"
frontman krigsveteran det officiella ordet i Finland för en person som deltagit i fronttjänst (finska rintamamies) under 1940-talets krig. I Sverige har samma ord börjat användas för ung. 'centralfigur': medial talesman, huvudsångare i popband o.dyl.
fyllkaka tårta (med fyllning) finska täytekakku
få muntur (taltur) få en syl i vädret, få ordet finska saada suunvuoro (puheenvuoro)
glansbild bokmärke finska kiiltokuva
halare overall Även "överhalare", antagligen folketymologisk förvrängning av overall. På finska haalarit.
handeln butiken Mer ålderdomligt i rikssvenska
hassa slösa finska: hassata
hopa ro baklänges (i akterns riktning) Från fornsvenska "hopa", få hästen att backa (rygga).
hårdskiva hårddisk finska kiintolevy
håsa (kort å) skynda, jäkta
i's ids, orkar, kan, vill (Från fornsvenska idha/idhas)"i's du?" orkar/kan du?; "i's int" låt bli. Jfr finskans viitsiä = idas, orka, och älä viitsi = låt bli.
julgubben jultomten
kaveri polare finska kaveri
kiva - kivogare trevligt - trevligare finska kiva - kivempi
krapula baksmälla från latinets crapula
kännspak karaktäristisk
lavoar tvättställ franska lavoir (även i äldre rikssvenska)
länk joggingrunda finska lenkki
lunta fuska Från substantivet "lunta", bok, se efter i boken
lättrafikled gång- och cykelbana
maila racket, (hockey)klubba Finskans maila är en generisk term för slagträn, spelklubbor, racketar och liknande. Finlandssvenskan har lånat in ordet, eftersom svenskan saknar en allmänt tillämpbar benämning på alla spelredskap man håller i handen.
markera räcka upp handen Även på danska får skolbarnen lära sig att markere.
(hur) mångte vilken i ordningen "Hur mångte snapsen är det?". Vilken snaps i ordningen är det/Hur många snapsar har du tagit?
paff papp finska pahvi
parktant kvinnlig lekledare i parker finska puistotäti
ped; peda cykel; cykla I österbottniska dialekter. Från velociped
poro (korta å) kaffesump antagligen från finska likalydande
påta (kort å) peta
rar försiktig även en rikssvensk tolkning av ordet, men ses enbart i korsord och liknande
remont renovering, sanering av ryska remont
rosk skräp finska roska (från fornsvenskans rosk)
rådda ställa till det, skräpa ned råddigt = rörigt
semla ljus vetebulle, småfranska, fralla Sydtyska (österrikiska) semmel; finskans sämpylä verkar taget från den äldre svenska formen sembla
simstrand badstrand
skumvin mousserande vin finska kuohuviini (jfr tyskans Schaumwein)
skrapabulle sladdbarn den sista bullen, det sista hopskrapet av degen
skrinna åka skridskor sägs sällan i Sverige, kanske mest som "tjejslang"
skönskrinning konståkning
slattrig slapp (Jfr sladdrig)
småkusin tremänning, syssling möjligen finska pikkuserkku
stritta stänka
stöpsel stickpropp över ryska Штепсель, (stepsel') troligen från tyskan
svirvla fiska med kastspö (d.v.s. svirvelspö)
söndra ha sönder
ta sjukt göra ont Anses obildat. Vanligare är "ta ont", bägge icke accepterade finlandismer
tambur hall (i bostad) har nästan fallit ur bruk i Sverige (låter där kanske ålderdomligt/obildat/folkligt)
talko (-å) saknar motsvarighet, se talko finska talkoot
tidännan dithän = dit
trotta (kort å) pilla in, tränga samman
tupp (ute)dass, toa
täckas töras (=tordas), ha mage att Ungefär som i gammal rikssvenska
tränopickor små utslag på fötter eller händer finska pikku = liten.
verrare träningsoverall från finska verryttelypuku (verrarit)
vilsoped cykel förvrängning av velociped, ett ord som knappast används i rikssvenskan längre
villa sommarstuga I Österbotten; i södra Finland är ordet villa mer sällsynt och syftar oftast på ett stort och pompöst friliggande enfamiljshus. Ordet kommer från latinet via en betydelseglidning i mexikansk spanska
vinden övervåningen I Österbotten
voi, voi! ack! o!
ämbar hink från lågtyska (liksom "hink", f. ö.);anses i Sverige ålderdomligt eller dialektalt
ölkorg ölback
örfil kanelbulle från finska 'korvapuusti', ordet syftar på både slaget på örat samt kanelbullen.