 | |
| Other names | (Estonian) Klepper, Estonian Native |
|---|---|
| Country of origin |  Estonia |
{{Hästras |bild= |namn = Estnisk häst, Klepperhäst, Estonian Native |ursprung = [[Estland]] |utbredning = [[Baltikum]] |typ = [[Kallblodshäst]] |mankhöjd = ca 150 |färg = Svart, brun, [[fux]] och [[skimmel]] |användning = Ridning och jordbruk }}
Estonian Horse, also known as the Estonian native, the Estonian Klepper, or natively the Eesti hobune, is a relatively small breed of horse originating in Estonia. It originates from more than 2800 years ago. The Estonian Horse has influenced several Baltic horse breeds, including the Tori horse. The breed is strong and is resistant against sickness. The breed is nowadays most common in Estonia. 25 animals of the breed were imported to Sewden in 2005 to recreate the extinct Öland Horse.
History edit
The Estonian Horse is descended fromn the primitive forest horse that lived in the Northern Europe more than 5,000 years ago, and is considered the progenitor of other breeds such as the North Swedish Horse and the Dole Gudbransdal. The Estonian Horse has retained its qualities and looks due to little influence by other horse breeds. However, it is believed that the breed became mixed with the now extinct Öland Horse, as large numbers of Öland Horses were exported to Estonia at one point. Tests authorised by associations dedicated to the Öland Horse have revealed that these two breeds have a genetically similar backround. During the 11th century, a traveler known as Adam of Bremen considered the Estonians to be rich with gold and good horses.
The breed became popular throughout the Baltic countries for its strength and suitability for farnwork. Horses of the breed were sold to Russia as early as in the 14th and 15th centuries. they were also imported to Sweden for the needs of the military. Development of agriculture resulted in good working horses becoming even more desirable, and many Estonian Horses were crossbred with heavier draught horses to create stronger animals.
The first documents concerning attempts to improve the Estonian Horse are from the founding of the Tori stud in 1856. The breed was then crossbred with lighter working horse and riding horse breeds. The best offspring resulting from these attempts became the foundation of the Tori Horse. One of the most successful sires, Vansikasa, was foaled at the stud. He became wellknown for his exceptional strenght, pulling skill and indomitability, and one of his daughters was the founding mare of the Tori Horse. Even the Vyatka Horse was influenced by the Estonian Horse.
Efter Första världskriget började man utveckla ett avelsprogram för hästarna vars antal hade sjunkit ganska lågt under kriget. År 1921 öppnades en stambok för rasen och föreningen "Estonian Native Horse Breeders Society" startades. Mellan 1921 och 1937 användes dock bara totalt 13 hingstar i aveln och rasen fick problem med inavel på grund av att stammarna i landet var så få, vilket ledde till senare mognad av hästarna och därför gick aveln långsamt framåt. När jordbruken och även transporten med bilar utvecklades blev hästarna överflödiga och nästan utrotade förutom på öarna Dagö och Ösel utanför Estlands kust. Även några få uppfödare på fastlandet höll rasen vid liv och med hjälp av ett nytt avelsprogram har stammen ökat till ca 1000 hästar i landet. Man har under dessa år även blandat in blod från den Finska hästen för att öka på storleken lite, men behålla ursprunget från deras gemensamma förfader, Skogshästen.
1992 startades föreningen upp på nytt efter att ha lagts ner kort under 1980-talet och år 2000 startades en förening för att bevara rasen. År 2005 exporterades 25 hästar till Sverige för att återuppföda den utdöda Ölandshästen då genetiska tester visade på samma arvsmassa. Idag får de nyuppfödda öländska hästarna inte kallas Ölandshäst men däremot kallas de Estniska buskponnyer.
Egenskaper edit
Den estniska hästen är ganska liten med sina ca 150 cm i mankhöjd men den besitter en primitiv styrka, ett arv från sina förfäder skogshästarna, detta utan att vara grovt byggd. Hästarna har uthållighet och dragstyrka och passar utmärkt till jordbruk men det lugna temperamentet har gjort att hästarna även börjat användas som ridhästar för barn, vilket ytterligare lett till att rasen har räddats från att dö ut.
De flesta uppfödarna låter flockarna klara sig själva ute, förutom under vintertid, och de föds upp enbart på gräsbete. Detta har gjort att hästarna är naturligt sunda och härdiga med hårda hovar. Hästarna ser ganska alldagliga ut med små huvuden med rak nosprofil och primitiva ansiktsdrag. Hästarna är arbetsvilliga och lätthanterliga, billiga i drift och lever ofta länge. Idag används hästarna även inom turistridning. Idag finns även en förening för den estniska hästen i Finland.
See also edit
References edit
[[Category:Horse breeds]] [[Category:Animal breeds originating in Estonia]]