Bolognese (native name: bulgnaiṡ [buʎˈɲai̯z]) is a dialect of Emilian spoken in the most part in the city of Bologna and its hinterland (except east of the Sillaro stream), but also in the district of Castelfranco Emilia in the province of Modena, and in the towns of Sambuca Pistoiese (Tuscany), Cento, Sant'Agostino, and Poggio Renatico (province of Ferrara).

Bolognese
bulgnaiṡ
Street sign in Bolognese Dialect showing the letters ṡ and ż.
Pronunciation[buʎˈɲai̯z]
Native toItaly
Language codes
ISO 639-3
Glottologbolo1260
IETFegl-u-sd-itbo

Terminology

edit

Although the term dialect is commonly used in reference to all minority languages native to Italy, most of them are not mutually intelligible with Italian.[1] Bolognese is no exception and so is an Emilian dialect, not an Italian one.

Classification

edit

Bolognese is a dialect of Emilian, one of the Gallo-Italic languages of the Romance family. It shares many common features with other Gallo-Italic languages such as Piedmontese, Lombard, Romagnol and Ligurian, and it is closer to them than to Italian.

The Bolognese dialect presents a rather rich variety of vernacular forms within its area of diffusion. The linguist Daniele Vitali distinguishes six main subvariants which, although presenting grammatical unity, differ in phonetic and lexical traits:

  • Dialetto bolognese cittadino;
  • Dialetti bolognesi montani medi;
  • Dialetti bolognesi montani alti;
  • Dialetti bolognesi della pianura occidentale;
  • Dialetti bolognesi della pianura orientale;
  • Dialetti bolognesi della pianura settentrionale.

History

edit
"… I say, then, that perhaps those are not wrong who claim that the Bolognese speak a more beautiful language than most, especially since they take many features of their own speech from that of the people who live around them, in Imola, Ferrara and Modena I believe that everybody does this with respect to his own neighbours.... So the above-mentioned citizens of Bologna take a soft, yielding quality from those of Imola, and from the people of Ferrara and Modena, on the other hand, a certain abruptness which is more typical of the Lombards.... If, then, the Bolognese take from all sides, as I have said, it seems reasonable to suggest that their language, tempered by the combination of opposites mentioned above, should achieve a praiseworthy degree of elegance; and this, in my opinion, is beyond doubt true."
(Dante Alighieri, De vulgari eloquentia - Liber I, xv, 2-5)

Middle Ages

edit

Bolognese evolved a group of Gallo-Romance languages sharing features with neighbouring northern Italian languages. It developed more distinctly into the Middle Ages as a dialect of the Emilian language. During the High Middle Ages, a number of troubadours composing lyrical poetry were active in Bologna, especially during the 13th century. That served to raise cultural awareness to the possibility of composing songs, poems and other works in vernacular languages. One of the first references to Bolognese as a distinct language was made by Dante Alighieri, in his De vulgari eloquentia, written in the beginning of the 14th century.

Modern

edit

During the boom of interest in linguistic diversity during the 19th century, a number of efforts were made to create vocabularies, grammars, and collections of axioms, folk tales, and literature. The first dictionary was compiled in 1901 by Gaspare Ungarelli, who also attempted to create a writing system using the Italian alphabet. A period of stigmatisation followed in the 20th century, where children were punished for speaking the dialect in school,[citation needed] as it was considered to be a sign of poor education and etiquette.[citation needed]

In 1964, Alberto Menarini proposed an alphabet with many of the same letters still used. In recent times, Bolognese has enjoyed a period of rebirth with some words, such as umarell, derived from Bolognese umarèl, becoming popular beyond Bologna itself.[2]

Phonology

edit

Here are some prominent features of Bolognese phonology:[3]

  • centralized vowels [ɐ], [e̠], [ɛ̠], [i̠], [o̟], [ɔ̟], [ʌ̟] and [u̟] rather than /a/, /e/, /ɛ/, /i/, /o/, /ɔ/, /ʌ/ or /u/
  • phonemic distinction between short vowels and corresponding long vowels/diphthongs
  • nucleus vowel and coda consonant length having an inverse relationship
  • realisation of labio–alveolar consonants
  • syncopation resulting in complex consonant clusters
  • frequent slacking of word-final voiceless obstruents
  • more exaggerated intonation than in Italian[citation needed]

The phonemes of Bolognese are realized phonetically very differently depending on the area in or around Bologna. Much free variation occurs in words from complex phonological processes.

Consonants

edit

Bolognese has 25 consonant phonemes:

Consonant phonemes of Bolognese
Bilabial Labio-
dental
Dental Alveolar Labio-
alveolar
Palatal Velar Labio-
velar
Nasal m n ɲ ŋ ŋʷ
Plosive p b t d k ɡ ɡʷ
Affricate ts dz
Fricative f v θ ð s z
Approximant l j w
Trill r

The consonant [ʎ] only occurs allophonically or on Italian loanwords.

Vowels

edit
Monophthong phonemes of Bolognese
Front Central Back
Rounded Unrounded
short long short short long short
Close i u
Close-mid e (ə) o
Open-mid æ ɛː ɔː ʌ
Open a

Bolognese dialect has 2 stressed diphthongs, namely /ai/ and /ʌu/.

Bolognese only allows the vowels /a/, /e/, /i/, /o/, /u/ on unstressed syllables.

Phonotactics

edit

The general syllable structure of Bolognese syllables is:

(S)(C)(C)(V)V(C)(C)
S – either s or ṡ, and rarely f or p
C – consonant
V – vowel

Thus, Bolognese words can have up to three consonants in the initial group (e.g. ṡżlèr, ṡgrinzlîr, ṡbléṡṡg, spzèr, strén, scrîver, sfrunblè, ftléṅna, ftièri, friulàn, ptrugnàn, pscarî, pznén) and two consonants in the final group (e.g. gnanc, rimôrs, månnd, cunfinànt, pêrdga) (impermissible consonant combination will result in anaptyxis). Bolognese only allows 2 diphthongs namely /ai/ and /ʌu/ (e.g. cåurs, intåurn, ataiṡ, raiga). Orthographically, three consonants can exist simultaneously on coda (dåntr, cåntr, nòstr, sänpr as syncopic forms of dånter, cånter, nòster, sänper). However, it arises from -er only when the next word starts with a vowel and in actuality it's pronounced /-ŋ.(C)r(V)./[citation needed]

Orthography

edit

Vowel

edit
Letter Name IPA Example
a - à a cûrta /a/ lażż, casàtt
â a lónga /aː/ pajâz, râta
å a srè /ʌ/ Bulåggna, bån, tåurta
ä e dimónndi avêrta e cûrta /æ/ bän
e - é e srè /e/ economî - pén
è e avêrta lónga /ɛː/ lèder, mèder
ê e lónga /eː/ ṡvêlt, mêder, mêter
i - í i /i/ dṡvilópp - chíllo
î i lónga /iː/ Flîṡ, lîber
ò o avêrta /ɔː/ inbariagòt, còl, tòr
o - ó o srè /o/ mói, tóff
ô o lónga /oː/ fiôl, fiôl, nôv, côl, tôr
u - ú u /u/ sugabått, carbúrro
û u lónga /uː/ balûṡ, ligûr
  • On monosyllabic words, accents are not marked if a word ends in a consonant: can, sacc. However, it is marked if it ends in a vowel pà, rà.
  • The vowel å and ä are always stressed including the diphthong åu and ai (or ou and äi in the countryside). If another vowel is accented alongside ai, then the diphthong ai is not stressed, for example: maicàtt. This rule doesn't apply on the article äl(i) (since articles are never stressed) and compound words such as såuranómm where the stress falls on ó.
  • The vowel í and ú are only used for loanwords to indicate stressed short i and u. For example: chíllo, carbúrro

Consonant

edit
Letter Name IPA Example
c (1)(3) - ch (2) c dûra /k/ calè, pchèr, ch'as, bajûc, trócc
c (2) - ci (1) - c' (3) c dåulz /ts/ cén, ciâpa, inbac'lèr, uràcc'
g (1)(3) - gh (2) g dûra /g/ ganbilèr, zighèla, brèg, dégg
g (2) - gi (1) - g' (3) g dåulza /dz/ ṡgâget, giósst, curâg', dågg'
gn gn dåulza /ɲ/ sgnåur, Raggn
gli gl dåulza /ʎ/ ṡbaglièr, incâglia, Emégglia
n (1)(2) - nn (3) n /n/ anâdra, scaldénn, månnd, cân
n (3) n vlèr /ŋ/ canvèr, scaldén, mand, påndg
ṅ (ṅn) n vlèr /ŋ.n/ curéṅna, ftléṅni
s s såurda /s/ sôrbel, papóss
s sunôra /z/ er, armàṡṡd
z z såurda /θ/ aziån, znèr, siucarézzi, ṡbózz
ż z sunôra /ð/ żûg, żnèr, ancóżżen, ṡmanàżż
j j /j/ ja, tajja
s-ci /sts/ s-ciavvd, s-ciôṡ, s-ciuptè
ṡ-gi /zdz/ ṡ-giazèr, ṡ-girundlèr, ṡ-giusèr
g-li /g.li/ neg-ligiänt, żug-linèr

(1) Followed by a, o, u
(2) Followed by i, e
(3) End of a syllable (coda) or followed by consonant

  • The letter n is pronounced /n/ before vowels and after long vowels. nn digraph is pronounced /n/.
  • The letter n is pronounced /ŋ/ finally or before consonants (including n however, in this case it's represented ṅn orthographically). /ŋ/ is lengthened after stressed vowel.
  • The letter q is only used in the beginning of words. Therefore, it's written quâter but âcua.
  • The letter j is only used between vowels. Therefore, it's written tâja, tajja but tâi, tai.
  • The digraph ṅn is only used for feminine nouns.
  • The trigraph gli is never found on native Bolognese words as Italian gli corresponds to j in Bolognese. They are found in Italian loanwords for example butigliéṅna (bottiglina), sêglier (scegliere), bigliàtt (biglietto) and names such as Itâglia (Italia), Emégglia (Emilia), Giógglia (Giulia).
  • A "-" is sometimes added to disambiguate separate syllables, for example: mâgn-ni? the interrogative form of mâgnen.
  • Short vowels are always followed by a long consonant, and vice versa. For example: sacc and sâc, méll and mêl, córr and côr. This rule doesn't apply on compound words such as peppacûl.
  • In some words, /ts/ and /dz/ can be written as ts/ds and dṡ thus reflecting its etymology and pronunciation. For example: tstón = c'tón, dscårrer = c'cårrer, dṡdétta = g'détta
  • Palatization of l and n frequently occurs before the pronoun i and on articles such as äli ôv, däli ôv [æʎ.ʎi]. Example: al i à détt ch'a n i vâg pió is pronounced /aʎ.ʎi.adˈdetː kaɲ.ɲiˈvaːg ˈpjo/
  • The dropping of the last vowel in a word is indicated with an apostrophe. For example: ch'al séppa, s'a l savêva, l'ôca, lî l'é, sått'âcua (apocopic forms of che, se, la, la, såtta). However, if the vowel is located at the beginning of a word, it is generally unmarked. For example: d avréll, l èṡen, ló l é, csa vût (apheresis forms of ed, al, al, syncopic forms of cusa).

Grammar

edit

Noun

edit

Bolognese distinguishes two genders, masculine and feminine, and two numbers, single and plural. In most nouns, the suffix -a is added to the masculine word to indicate femininity: defizänt, defizänta; påndg, påndga.

The formation of Bolognese plurals is complicated. Unlike Italian, inflection usually happens not by adding suffixes but rather by apophony:

  • å → ó: biånnd, "blond", biónnd, "blonds"
  • ô → û: żnôc', "knee", żnûc', "knees"

However, when words that end with -èl or -ôl are pluralised, the -èl or -ôl is changed to and respectively: martèl, "hammer", martî, "hammers"; fiôl, "son", fiû "sons". There are some exceptions to that rule, such as nurmèl, "normal", which is unchanged when made plural, and some others, such as sàntel, "godfather", which are unchanged when made plural because words are not truncated, that is, with a stress that does not fall on è or ô.

Masculine words that end in a consonant are unchanged when made plural and so the number can be identified only by the preceding article: al râm, "the branch", i râm, "the branches". In addition, pluralised feminine words that are not constructed from a masculine word do not have an -a: la rôda, "the wheel", äl rôd, "the wheels". The plurals of feminine words constructed from masculine words are formed by using an -i instead of an -a: biånnda, "blonde", biånndi, "blondes"; ziéṅna "aunt", ziéṅni, "aunts".

Suffix Example Meaning
Masculine Feminine Masculine Feminine
-én -éṅna cinén cinéṅna piccolo
-ån -åṅna padrån padråṅna padrone
-ói -ójja mói mójja bagnato
-an -èna san sèna sano
-tåur -trîz atåur atrîz attore
C+el C+la dàbbel dabbla debole
C+en C+na intêren intêrna interno
C+er C+ra naigher naigra nero
c' cia vèc' vècia vecchio

Exception: bån, bôna

For masculine nouns whose feminine prefix is -assa, it will undergo metaphony due to different stress placement.

Bolognese Italian Meaning
Masculine Feminine Masculine Feminine
pränzip prinzipassa principe principessa prince
presidänt presidentassa presidente presidentessa president
poêta poetassa poeta poetessa poet
dócca ducassa duca duchessa duke
leån leonassa leone leonessa lion
cånt cuntassa conte contessa count
profesåur profesorassa professore professoressa professor
dutåur duturassa dottore cinéṅna doctor

Masculine

edit
Singular Plural Singular Plural Notes
-à- -é- al saggn i séggn Exception for -an- where it's invariable
-än- -én- al dänt i dént
-àtt -étt al casàtt i casétt
-ai- -î- al vaider i vîder
-ån- -ón- al limån i limón
-åu- -û- al fiåur i fiûr
-ôl al fiôl i fiû
-èc’ -îc’ al spèc’ i spîc’
-èz -îz al pèz i pîz
-èż -îż al mèż i mîż
-èl al canèl i canî From Vulgar Latin -ello.
-èl al canèl i canèl From Vulgar Latin -ale.
Ending in vowels al dócca i dócca Invariable
al cínno i cínno
al comunéssta i comunéssta
Other cases al gât i gât Invariable
al can i can
al zîl i zîl

No observable patterns exist for ô or ò. The raising of ô or ò into û on plural forms result if said vowel comes right before Latin nominative plural suffix , for example: al ciôd - i ciûd (from Latin clāvī) and al òc' - i ûc' (from Vulgar Latin oclī). Otherwise, it is invariable for example: al sôld - i sôld (from Latin solidī) and l òmen - i òmen (from Latin hominēs). However, sound changes have long since obscured this pattern.

Feminine

edit
Singular Plural Singular Plural Notes
Ends in a Drops a la scrâna äl scrân Ends in unstressed a
la vâca äl vâc
Ends in a Ends in i la gâta äl gâti Feminine noun derived from masculine noun
la quajåṅna äl quajåṅni
C+la C+el la nóvvla äl nóvvel
C+na C+en la cavêrna äl cavêren
C+ra C+er la fîvra äl fîver
C+ma C+um l’ânma äli ânum
C+va C+uv la cunsêrva äl cunsêruv
End in stressed syllable la situaziån äl situaziån Invariable
la trunè äl trunè
la våuṡ äl våuṡ
la pû äl pû
la cà äl cà

Alteration

edit

Alteration is the formation of words from others that are not changed in their fundamental features; instead, the way in which the concept is considered changes.

Alteration Bolognese Italian
Suffix Masculine Feminine Suffix Masculine Feminine
Nominative cavâl bistiôla cavallo bestiola
Diminutive -én cavalén bistiéṅna -ino cavallino bestiolina
Vezzeggiativo -ózz cavalózz bistiózza -uccio cavalluccio bestiuccio
-òt cavalòt bistiòta -otto cavallotto bestiotta
-àtt cavalàtt bistiatta -etto cavalletto bestietta
-ôl cavalôl bistiôla -olo cavallolo bestiola
-èl -ello
Augmentative -ån cavalån bistiåṅna -one cavallone bestiona
Pejorative -âz cavalâz bistiâza -accio cavallaccio bestiaccia

The alterations can be added together to form chains:

  • pôver, puvrén, puvrinén, puvrininén = povero, poverino

The alteration suffix is always stressed. Therefore, metaphony occurs:

  • åura, uratta = ora, oretta
  • dòna, dunèla = donna, donnina
  • fiåur, fiurlén = fiore, fiorellino
  • vaider, vidrén = vetro, vetrino

Often alterations change the gender of words:

  • la dòna, al dunén, al dunån = la donna, la donnina, la donnona
  • la mâchina, al machinén, al machinån = l’auto, la piccola auto, la grande auto
  • l’unbrèla, l unbarlén, l unbarlån = l’ombrello, l’ombrellino, l’ombrellone

Proper Names

edit

The neutral form is used especially for Saints or if preceded by the title Sgnèr / Sgnèra (urban) or Sgnåur / Sgnåura (provincial).

Neutral Altered Italian
m f m f m f
Pèvel Pèvla Pavlén Pavléṅna Paolo Paola
Chèrel Chèrla Carlén Carléṅna Carlo Carla
Żvân Żvâna Żvanén Żvanéṅna Giovanni Giovanna
Clèvi Clèvia Clavién Claviéṅna Claudio Claudia
Mârio Marî Marién Mariéṅna Mario Maria
Pîr - Pirén, Piràtt Pirûla Pietro -
Iuṡèf - Iusfén, Iusfàtt Ióffa Giuseppe -
Franzàssc - Chichén, Chicån - Francesco -
- Luîṡa Luiṡén, Luiṡån - - Luisa
- Délla - Deléṅna - Adele

Altered forms of the feminine often become masculine:

  • Marién (Mârio) = Mario, Maria
  • Tiriṡén = Teresa

Adjectives

edit

Adjective become the feminine form by adding -a to masculine, therefore they form plural similar to feminine nouns derived from masculine nouns.

  • Singular: un gât grand (masculine), una gâta granda (feminine)
  • Plural: dû gât grand (masculine), dåu gâti grandi (feminine)
  • Singular: un ragâz bèl (masculine), una ragâza bèla (feminine)
  • Plural: dû ragâz bî (masculine), dåu ragâzi bèli (feminine)
Masculine Feminine
Singular Plural Singular Plural
sutîl sutîla sutîl sutîli
difézzil difézzil difézzil difézzili
uriginèl uriginèl uriginèl uriginèl(i)

Adjective Order:

1. Some adjective (such as the one pertaining to orders) must go before the noun:

  • al mî ûltum viâż = il mio ultimo viaggio
  • al nòster prémm fiôl = il nostro primo figlio
  • al tô ex maré = il suo ex marito

2. Other adjectives can go before or after the noun in Italian, while in Bolognese it is preferable to put them after:

  • l à fât una léssta lónga = ha fatto una lunga lista
  • l à cunprè la mâchina nôva = ha preso la nuova auto
  • i én parté pr un viâż cûrt = sono partiti per un breve viaggio
  • i an catè un apartamänt cinén = hanno trovato un piccolo appartamento

Exception for vèg = strano

  • l é un vèg fât = è un fatto strano / è uno strano fatto
  • l é un vèg sugèt = è uno strano tipo

3. Some adjectives are often placed before the noun as in Italian because by putting them after the noun, a slight variation in meaning would be obtained:

After Before
Bolognese Italian English Bolognese Italian English
un òmen grand un omone a big (size) man un gran òmen un grand’uomo a great man
un sumâr grand un asino grande a big (size) donkey un gran sumâr un asino matricolato a capable donkey
un can brótt un cane brutto an ugly dog un brótt can un cagnaccio a despicable dog
un òmen puvràtt un uomo povero an economically poor man un pôvr òmen un pover’uomo a man in poor condition
un amîg vèc’ un amico Vecchio an old (age) friend un vèc’ amîg un vecchio amico an old friend

These adjectives placed before the noun actually very often have a figurative meaning. “Grand” more often expresses quality than size. Brótt does not necessarily express aesthetic ugliness but a generic pejorative “-accio” (“-âz” in Bolognese). Puvràtt does not express little wealth, but an unhappy condition.

4. To express dimensions (both large and small), in Bolognese, it is preferable to use the augmentative –ån, -åna and the diminutive én, éna, àtt, àtta, etc. Therefore, to say “a small house” would be “una caṡlatta” and certainly not “una cén cà”! Even figurative expressions (a little help, a little stylist) should be translated with a few turns of phrase: (un pôc d’ajût, un stiléssta in fâza)

Superlativo

edit
Superlativo Assoluto
Superlativo Assoluto Grand Spass Eṡât Bän Vèc’ Bèl Èlt Fén
Singular Masculine grandéssum speséssum eṡatéssum benéssum vcéssum beléssum altéssum finéssum
Feminine grandéssima speséssima eṡatéssima benéssima vcéssima beléssima altéssima finéssima
Plural Masculine grandéssum speséssum eṡatéssum benéssum vcéssum beléssum altéssum finéssum
Feminine grandéssimi speséssimi eṡatéssimi benéssimi vcéssimi beléssim altéssimi finéssimi
Superlativo Assoluto
Superlativo Assoluto Ṡvêlt Alżîr Spòrc Brótt Nôv Bån Dåulz Dûr
Singular Masculine ṡveltéssum alżiréssum spurchéssum brutéssum nuvéssum bunéssum dulzéssum duréssum
Feminine ṡveltéssima alżiréssima spurchéssima brutéssima nuvéssima bunéssima dulzéssima duréssima
Plural Masculine ṡveltéssum alżiréssum spurchéssum brutéssum nuvéssum bunéssum dulzéssum duréssum
Feminine ṡveltéssimi alżiréssimi spurchéssmi brutéssimi nuvéssimi bunéssimi dulzéssimi duréssimi

Superlativo Relativo

article + pió + noun + ed

  • l’é la pió brèva dla clâs = è la più brava della classe
  • l é al pió inṡmé dal pajaiṡ = è il più fesso di tutto il paese
  • al pió baciócc ed tótt l ufézzi = il più scemo di tutto l’ufficio

Comparative

There are three types of comparative in Bolognese:

A. More than (pió … che)

  • la Giógglia l’é pió granda che mé = Giulia è più alta di me
  • l é pió bèl che fûrb = è più bello che furbo

B. Less than (manc … che)

  • l é manc żåuven che mé = è meno giovane di me
  • mé a sån manc vèc’ che Pèvel = io sono meno vecchio di Paolo

C. Same as (cunpâgna)

  • Sandrén l é grand cunpâgna mé = Sandro è alto come me
  • Mé a sån grand cunpâgna Sandrén = Io sono alto come Sandro

Special forms

meglio / migliore

  • l é méi = è meglio
  • l é al miåur / l’é la miåura = è il / la migliore
  • al żugadåur miåur = il giocatore migliore
  • la żugadåura miåura = la giocatrice migliore
  • i żugadûr miûr = i giocatori migliori
  • äl żugadåuri miåuri = le giocatrici migliori

peggio / peggiore

  • l é pîz = è peggio
  • l é al / l’é la pîz = è il / la peggiore

Article

edit
Pronoun Definite Indefinite
singular masculine al/l un
feminine la/l' (u)na
plural masculine i di
feminine äl(i) däl(i)

Orthographic rules

Article Before consonant Before vowel
definite masculine al fiåur, al studänt l òmen, l ân
feminine la tuṡatta, la cà l'åura, l'ôca
indefinite masculine un fiåur, un studänt un òmen, un ân
feminine una tuṡatta, una cà un'åura, un'ôca
plural masculine i fiûr, i studént i òmen, i ân
feminine äl tuṡatt, äl cà äli åur, äli ôc

Partitive

edit

The plural of the articles un, una, does not exist. Instead, the partitive is used, consisting of the articulated forms of the preposition ed, or the adjective socuànt/socuànti (alcuni/alcune) “some”:

Bolognese Italian
Masculine Feminine Masculine Feminine
di cunén däl vâc däli èv dei conigli delle mucche delle api
socuànt cunén socuànti vâc socuànti èv alcuni conigli alcune mucche alcune api

In negative sentences, the partitive is used without the article (ed + noun), as in French.

  • an i é brîṡa ed zóccher = non c’è zucchero
  • la n pôl brîṡa avair ed fiû = non può avere figli

In Bolognese, the partitive is used more often than in Italian:

  • con di sû amîg = con alcuni suoi amici
  • i vànden di lanpadèri e dla ròba da elètrica = vendono lampadari e attrezzature elettriche
  • a mâgn däl pan con däl salâm = mangio pane e salame

Preposition

edit

Combination with articles

Preposition al l la l' i äl äli
ed dal dl dla dl' di däl däli
a al al ala al' ai al ali
da dal dal dala dal' dai dal dali
par pr al par l par la par l' pr i pr äl pr äli
con con al con l con la con l' coi col coli
in int al int l int la int l' int i int äl int äli
só l só l só la só l' só i só l sóli

Orthographic rules:

  • The preposition in is written int before definite and indefinite articles and in elsewhere.
  • The preposition ed is written d before words starting with vowels and ed elsewhere.
  • The preposition par is written pr before words starting with vowels and par elsewhere.

Special Construction

edit

Adjectives not directly connected to a noun or to the verb èser are governed by the preposition ed (possibly in the partitive forms).

  • ai n é ónna däl nôvi = ce n’è una novità
  • adès a t n in dégg ónna däl bèli = adesso te ne dico una bella

When the verb piacere or provare governs an infinitive verb, the preposition ed is needed:

  • am pièṡ ed magnèr = mi piace mangiare
  • ala Marî ai pièṡ ed viażèr = a Maria piace viaggiare
  • a pruvän ed córrer = proviamo a correre
  • äl prôven ed fèr incôsa = provano a far tutto

Verbs indicating a purpose is preceded with the preposition ed as opposed to a:

  • al l à ublighè ed magnèr = l’ha obbligato a mangiare
  • la i à insgnè ed żughèr al chèrt lónghi = gli ha insegnato a giocare al tarocchino bolognese
  • l à inparè ed sièr = ha imparato a sciare
  • stà aténti ed scrîver drétt = sta’ attento a scrivere dritto

Some fixed expression utilize the preposition da which precedes adverbs as opposed to a:

  • al lât l é andè da mèl = il latte è andato a male
  • lu-lé l é un bån da gnînta = quello lì è un buono a niente
  • a n in pòs pió fèr da manc = non ne posso più fare a meno

When verbs of perception (vàdder to see, sénter to feel) follow an infinitive verb, the preposition "a" is needed:

  • a t ò vésst a fumèr = ti ho visto fumare
  • a l ò sintó a cantèr = ti ho sentito/sentita cantare

The verbs “dîr, dscårrer” with the meaning of “to address” take the preposition “con”, while in Italian “dire, parlare” take “a”:

  • a dscårr con té = parlo a te
  • dîl con tô surèla = dillo a tua sorella
  • al dégg con té / tîg = dico a te

dire (conjugated) or parlare (conjugated) + a = dîr (conjugated) or dscårrer (conjugated) + con

  • a dscårr con té = parlo a te
  • dîl con tô surèla = dillo a tua sorella

stare (conjugated) + a = stèr (conjugated) + da (stèr + a carry a different meaning in Bolognese)

  • stâm da sénter = stammi a sentire
  • stè mò d’asculter = state ad ascoltare
  • a starän da vàdder = staremo a vedere
  • a stän d’asptèr = aspettiamo

dietro + a = drî + da (drî + a carry a different meaning in Bolognese)

  • si è nascosto dietro alla porta = al s é arpiatè drî dal óss
  • vado dietro a quell'albero = a vâg drî da cl âlber

The preposition su = especially in figurative sense or in vatta especially in material sense.

  • al i à pinsè un pôc só = ci ha pensato un po’ su
  • l é só la tèvla = è sulla tavola
  • in vatta la tèvla = sul tavolo

Pronoun

edit

Personal Pronoun

edit
Number Nominative Clitic Pronoun Interrogative suffix Dative Con + Possessive Adjective
singular 1 a(i) ia am mîg
2 (e)t (e)t at tîg tô, tô, tû, tåu
3.m al/l (e)l ai sîg sô, sô, sû, såu
3.f la/l' la
plural 1 nuèter a(i) ia as nòsc nòster, nòstra, nûster, nòstri
2 vuèter a(i) v av vòsc vòster, vòstra, vûster, vòstri
3.m låur i i ai sîg sô, sô, sû, såu
3.f äl(i)

If the conjugated verb starts with unstressed a, the clitic pronoun a(i) is dropped. For example mé arîv, nuèter arivän

Formal pronouns are used to replace 2nd person pronoun to indicate politeness or courtesy. Formal pronouns in Bolognese include for masculine and for feminine.

  • êl ló al dutåur? ch’al s acòmda! = È lei il dottore? Si accomodi!
  • êla lî la duturassa? ch’la s acòmda! = È lei la dottoressa? Si accomodi!

Demonstrative Pronoun and Adjective

edit
Demonstrative Pronoun Adjective
Proximal Distal Proximal Distal
Singular Masculine quasst quall st(e) c(a)l
Feminine quassta qualla sta cla
Plural Masculine quíssti quî sti chi
Feminine quassti qualli stäl(i) cäl(i)

Note: ste and sta elides before words starting with vowels. For example: A quest'ora. Che ora è? = Da st’åura. Ch’åur’é?

Orthographic rules

Pronoun Before consonant Before vowel
singular masculine st(e) gât, cal gât st amîg, cl amîg
feminine sta gâta, cla gâta st’amîga, cl'amîga
plural masculine sti gât, chi gât sti amîg, chi amîg
feminine stäl gâti, cäl gâti stäli amîghi, cäli amîghi

Demonstrative pronouns or adjective are almost always followed by adverbs indicating degrees of distance:

1. (qué) near the speaker

  • a tói ste bichîr qué = prendo questo bicchiere
  • al mî bichîr l é quasst qué = il mio bicchiere è questo

2. () further away from the speaker, often near the listener

  • dâm bän cla biziclatta lé = dammi quella bicicletta
  • la tô biziclatta l’é qualla lé = la tua bicicletta è quella

3. () even further away from the speaker and the listener

  • guèrda cla cà là = guarda quella casa
  • la sô cà l’é qualla là = la sua casa è quella

Locative

edit

Positive: ai é

  • ai é un òmen = c’è un uomo
  • ai é una dòna = c’è una donna
  • ai é di òmen = ci sono degli uomini
  • ai é däl dòn = ci sono delle donne
  • ai n é una carovèna = ce n'è una carovana
  • ai é dû ân a dîr = ci sono due anni di differenza
  • dóvv ai é la pèṡ ai é la cuntintazza = dove c'è pace c'è letizia

Negative: an i é

  • an i é brîṡa mî mèder = non c’è mia madre
  • an i é brîṡa i mî fradî = non ci sono i miei fratelli
  • an i é inción = non c’è nessuno
  • an i é ânma nèda = non c'è anima viva
  • an i é brîṡa i mî fradî = non ci sono i miei fratelli

Partitive

edit

(i)n = ne

  • ai n é di nûv = ve ne sono di nuovi
  • a in mâgn apanna dåu o trai = ne mangio appena due o tre
  • Gigén Lîvra l in sà un pónt pió dal dièvel = Luigi Lepri ne sa una più del diavolo
  • mo mé a m n in sån adè es al ò catè = ma io me ne sono accorto e l’ho trovato
  • con l ajût ed Dagnêl ch'l i n à żuntè socuanti = con l'aiuto di Daniele che ne ha aggiunte alcune
  • mé a n in vói pió = io non ne voglio più
  • a n in pòs pió fèr da manc = non ne posso più fare a meno
  • chi an n à brîṡa as plócca la camîṡa = chi non ne ha si pilucca la camicia

Verb

edit

To form the interrogative form, euphonic vowels on the verb must be removed including on -en endings. For 3rd and 1st person singular, final unstressed a must also be removed. For example: a dâg > dâghia, a mâgnen > mâgn-ni, l avêva > avêvel

Metaphony

edit

Metaphony happens when the penultimate vowel is stressed in the present indicative and present subjunctive mood. No observable pattern exists.

1st Conjugation (-èr)
Persåṅna Cantèr Magnèr Farmèr Inparèr Entrèr Pedghèr Creèr Preghèr Pinsèr Prilèr Arivèr Osesionèr Bluchèr Insujèr Druvèr Ajutèr Cunprèr Vulèr
a cant a mâgn a fairum a inpèr ai änter a pèdg a créi a prêg a päns a préll arîv ai osesiån a blòc a insói a drôv ajût a cånper a våul
et cant et mâgn et fairum t inpèr t änter et pèdg et créi et prêg et päns et préll t arîv t osesiån et blòc t insói et drôv t ajût et cånper et våul
al canta al mâgna al fairma l inpèra l äntra al pèdga al créjja al prêga al pänsa al prélla l arîva l osesiåna al blòca l insójja al drôva al ajûta al cånpra al våula
la canta la mâgna la fairma l’inpèra l’äntra la pèdga la créjja la prêga la pänsa la prélla l’arîva l’osesiåna la blòca l’insójja la drôva la ajûta la cånpra la våula
Nuèter a cantän a magnän a farmän a inparän ai enträn a pedgän a crejjän a pregän a pinsän a prilän arivän ai osesionän a blucän a insujän a druvän ajutän a cunprän a vulän
Vuèter a cantè a magnè a farmè a inparè ai entrè a pedghè a crejjè a pregè a pinsè a prilè arivè ai osesionè a blucè a insujè a druvè ajutè a cunprè a vulè
Låur i/äl canten i/äl mâgnen i/äl fairmen i/äli inpèren i/äli äntren i/äl pèdgen i/äl créjjen i/äl prêgen i/äli pänsen i/äli préllen i/äli arîven i/äli osesiånen i/äl blòcen i/äli insójjen i/äl drôven i/äli ajûten i/äl cånpren i/äl våulen

Some verbs can have two variants of metaphony: Inpruṡèr > a inprûṡ or a inpròṡ

For some verbs, metaphony happens on the penultimate vowel instead:

1st Conjugation (-èr)
Persåṅna Abitèr Viṡitèr Zircolèr Indichèr Giudichèr
âbit a vîṡit a zîrcol a énndic a gióddic
t âbit et vîṡit et zîrcol t énndic et gióddic
l âbita al vîṡita al zîrcola al énndica al gióddica
l’âbita la vîṡita la zîrcola la énndica la gióddica
Nuèter abitän a viṡitän a zircolonän a inndicän a giudicän
Vuèter abitè a viṡitè a zircolonè a inndicè a giudicè
Låur i/äli âbiten i/äl vîṡiten i/äl zîrcolen i/äl énndicen i/äl gióddica

Some verbs with consonant clusters before -èr will have an extra vowel added:

1st Conjugation (-èr)
Persåṅna Ṡżlèr Spzèr Pschèr Avlèr
a ṡżêl a spèz a passc avail
et ṡżêl et spèz et passc t avail
al ṡżêla al spèza al passca l availa
la ṡżêla la spèza la passca l’availa
Nuèter a ṡżlän a spzän a pschän avlän
Vuèter a ṡżlè a spzè a pschè avlè
Låur i/äl ṡżêlen i/äl spèzen i/äl passcen i/äli availen

For type 3 conjugations, the stressing of the infinitive takes place not on the final syllable. Therefore, the cases of when metaphony happen changes. Example vàdder (a vadd, a vdän).

3rd Conjugation (-er)
Persåṅna Arspånnder Bàvver Vànnder Abâter Pièṡer Lèżer Métter Pêrder Scrîver Córrer Môver Crûver
arspånnd a bavv a vannd abât a pièṡ a lèż a métt a pêrd a scrîv a córr a môv a crûv
t arspånnd et bavv et vannd t abât et pièṡ et lèż et métt et pêrd et scrîv et córr et môv et crûv
l arspånnd al bavv al vannd l abât al pièṡ al lèż al métt al pêrd al scrîv al córr al môv al crûv
l’arspånnd la bavv la vannd l’abât la pièṡ la lèż la métt la pêrd la scrîv la córr la môv la crûv
Nuèter arspundän a bvän a vindän abatän a piaṡän a liżän a mitän a pirdän a scrivän a curän a muvän a cruvän
Vuèter arspundänî a bvî a vindî abatî a piaṡî a liżî a mitî a pirdî a scrivî a curî a muvî a cruvî
Låur i/äli arspånnden i/äl bavven i/äl vannden i/äli abâten i/äl pièṡen i/äl lèżen i/äl métten i/äl pêrden i/äl scrîven i/äl córren i/äl môven i/äl crûven

Metaphony never happens on the 4th conjugation (-îr) since the stress never falls on the stem.

Auxiliary

edit
Èser
Persåṅna Fåurma afermatîva Fåurma interugatîva
Preṡänt Inparfèt Pasè luntàn Futûr Preṡänt Inparfèt Pasè luntàn Futûr
a sån ai êra a fó a srò såggna? êria? fójja? sròja?
t î t êr et fóss et srè ît? êret? fósset? srèt?
l é l êra al fó al srà êl? êrel? fóll? srèl?
l’é l’êra la fó la srà êla? êrla? fólla? srèla?
Nuèter a sän ai êren a fónn a srän saggna? êrgna? fóggna? sraggna?
Vuèter a sî ai êri a fóssi a srî sîv? êri? fóssi? srîv?
Låur i én i êren i fónn i sran êni? êrni? fónni? srèni?
äli én äli êren äl fónn äl sran
Persåṅna Fåurma afermatîva Fåurma interugatîva
Congiuntîv Condiziunèl Condiziunèl
Preṡänt Pasè
ch’a séppa sîa ch’a fóss a srêv sréjja?
ch’et sépp ch’et fóss et sréss srésset?
ch’al séppa sîa ch’al fóss al srêv sréll?
ch’la séppa ch’la fóss la srêv srélla?
Nuèter ch’a saggna ch’a fóssen a srénn sréggna?
Vuèter ch’a siêdi ch’a fóssi a sréssi sréssi?
Låur ch’i séppen sîen ch’i fóssen i srénn srénni?
ch’äl séppen ch’äl fóssen äl srénn

Gerund: esànd

Past participle: stè

Imperative: séppet (2nd.sg), saggna (1st.pl), siêdi (2nd.pl)

Avair
Persåṅna Fåurma afermatîva Fåurma interugatîva
Preṡänt Inparfèt Pasè luntàn Futûr Preṡänt Inparfèt Pasè luntàn Futûr
ai ò avêva avé arò òja? avêvia? avéjja? aròja?
t è t avêv t avéss t arè èt? avêvet? avésset? arèt?
l à l avêva l avé l arà èl? avêvel? avéll? arèl?
l’à l’avêva l’avé l’arà èla? avêvla? avélla? arèla?
Nuèter avän avêven avénn arän avaggna? avêvgna? avéggna? araggna?
Vuèter avî avêvi avéssi arî avîv? avêviv? avéssiv? arîv?
Låur i/äli an i/äli avêven i/äli avénn i/äli aràn èni? avêvni? avénni? arèni?
Persåṅna Fåurma afermatîva Fåurma interugatîva
Congiuntîv Condiziunèl Condiziunèl
Preṡänt Pasè
ch’ai èva ch’avéss arêv aréjja?
ch’t èv ch’t avéss t aréss arésset?
ch’l èva ch’l avéss l arêv aréll?
ch’l’èva ch’l’avéss l’arêv arélla?
Nuèter ch’avaggna ch’avéssen arénn aréggna?
Vuèter ch’avêdi ch’avéssi aréssi aréssi?
Låur ch’i/ch’äli èven ch’i/ch’äli avéssen i/äli arénn arénni?

Gerund: avànd

Past participle: avó

Imperative: èvet (2nd.sg), avaggna (1st.pl), avêdi (2nd.pl)

Regular

edit
1st Conjugation (-èr) Mandèr
Persåṅna Fåurma afermatîva Fåurma interugatîva
Preṡänt Inparfèt Pasè luntàn Futûr Preṡänt Inparfèt Pasè luntàn Futûr
a mand a mandèva a mandé a mandarò mandia? mandèvia? mandéjja? mandaròja?
et mand et mandèv et mandéss et mandarè mandet? mandèvet? mandésset? mandarèt?
al manda al mandèva al mandé al mandarà mandel? mandèvel? mandéll? mandarèl?
la manda la mandèva la mandé la mandarà mandla? mandèvla? mandélla? mandarèla?
Nuèter a mandän a mandèven a mandénn a mandarän mandaggna? mandèvgna? mandéggna? mandaraggna?
Vuèter a mandè a mandèvi a mandéssi a mandarî mandèv mandèviv mandéssiv mandarîv
Låur i/äl manden i/äl mandèven i/äl mandénn i/äl mandaràn mandni mandèvni mandénni mandarèni
Persåṅna Fåurma afermatîva Fåurma interugatîva
Congiuntîv Condiziunèl Condiziunèl
Preṡänt Pasè
ch’a manda ch’a mandéss a mandarêv mandaréjja?
ch’et mand ch’et mandéss t mandaréss mandarésset?
ch’al manda ch’al mandéss al mandarêv mandaréll?
ch’la manda ch’la mandéss la mandarêv mandarélla?
Nuèter ch’a mandaggna ch’a mandéssen a mandarénn mandaréggna?
Vuèter ch’a mandèdi ch’a mandéssi a mandaréssi mandaréssiv?
Låur ch’i/ch’äl manden ch’i/ch’äl mandéssen i/äl mandarénn mandarénni?

Gerund: mandànd

Past participle: mandè

Imperative: manda (2nd.sg), mandän (1st.pl), mandè (2nd.pl)

2nd Conjugation (-air) Parair
Persåṅna Fåurma afermatîva Fåurma interugatîva
Preṡänt Inparfèt Pasè luntàn Futûr Preṡänt Inparfèt Pasè luntàn Futûr
a pèr a parêva a paré a par-rò pèria? parêvia? paréjja? par-ròja?
et pèr et parêv et paréss et par-rè pèret? parêvet? parésset? par-rèt?
al pèr al parêva al paré al par-rà pèrel? parêvel? paréll? par-rèl?
la pèr la parêva la paré la par-rà pèrla? parêvla? parélla? par-rèla?
Nuèter a parän a parêven a parénn a par-rän paraggna? parêvgna? paréggna? par-raggna?
Vuèter a parî a parêvi a paréssi a par-rî parîv? parêviv? paréssiv? par-rîv?
Låur i/äl pèren i/äl parêven i/äl parénn i/äl par-ràn pèrni? parêvni parénni par-rènni?
Persåṅna Fåurma afermatîva Fåurma interugatîva
Congiuntîv Condiziunèl Condiziunèl
Preṡänt Pasè
ch’a pèra ch’a paréss a parêv paréjja?
ch’et pèr ch’et paréss t paréss parésset?
ch’al pèra ch’al paréss al parêv paréll?
ch’la pèra ch’la paréss la parêv parélla?
Nuèter ch’a paraggna ch’a paréssen a parénn paréggna?
Vuèter ch’a parèdi ch’a paréssi a paréssi paréssiv?
Låur ch’i/ch’äl pèren ch’i/ch’äl paréssen i/äl parénn parénni?

Gerund: parànd

Past participle: pèrs

Imperative: pèr (2nd.sg), parän (1st.pl), parè (2nd.pl)

3rd Conjugation (-er / -årr) Adlîżer
Persåṅna Fåurma afermatîva Fåurma interugatîva
Preṡänt Inparfèt Pasè luntàn Futûr Preṡänt Inparfèt Pasè luntàn Futûr
adlîż adliżêva adliżé adliżrò adliżia? adliżêvia? adliżéjja? adliżròja?
t adlîż t adliżêv t adliżéss t adliżrè adliżet? adliżêvet? adliżésset? adliżrèt?
l adlîż l adliżêva l adliżé l adliżrà adliżel? adliżêvel? adliżéll? adliżrèl?
l’adlîż l’adliżêva l’adliżé l’adliżrà adliżla? adliżêvla? adliżélla? adliżrèla?
Nuèter adliżän adliżêven adliżénn adliżrän adliżaggna? adliżêvgna? adliżéggna? adliżraggna?
Vuèter adliżî adliżêvi adliżéssi adliżrî adliżîv? adliżêviv? adliżéssiv? adliżrîv?
Låur i/äl adlîżen i/äl adliżêven i/äl adliżénn i/äl adliżràn adliżni? adliżêvni? adliżénni? adliżrèni?
Persåṅna Fåurma afermatîva Fåurma interugatîva
Congiuntîv Condiziunèl Condiziunèl
Preṡänt Pasè
ch’ai adlîża ch’ai adliżéss ai adliżrêv adliżréjja?
ch’t adlîż ch’t adliżéss t adliżréss adliżrésset?
ch’l adlîża ch’l adliżéss l adliżrêv adliżréll?
ch’l’adlîża ch’l’adliżéss l’adliżrêv adliżrélla?
Nuèter ch’adliżaggna ch’adliżéssen ai adliżrénn adliżréggna?
Vuèter ch’adliżèdi ch’adliżéssi ai adliżréssi adliżréssiv?
Låur ch’i/ch’äli adlîżen ch’i/ch’äli adliżéssen i/äli adliżrénn adliżrénni?

Gerund: adliżànd

Past participle: adlît

Imperative: adlîż (2nd.sg), adliżän (1st.pl), adliżî (2nd.pl)

4th Conjugation (-îr) Finîr
Persåṅna Fåurma afermatîva Fåurma interugatîva
Preṡänt Inparfèt Pasè luntàn Futûr Preṡänt Inparfèt Pasè luntàn Futûr
a finéss a finêva a finé a finirò finéssia? finêvia? finéjja? finiròja?
et finéss et finêv et finéss et finirè finésset? finêvet? finésset? finirèt?
al finéss al finêva al finé al finirà finéssel? finêvel? finéll? finirèl?
la finéss la finêva la finé la finirà finéssela? finêvla? finélla? finirèla?
Nuèter a finän a finêven a finénn a finirän finaggna? finêvgna? finéggna? finiraggna?
Vuèter a finî a finêvi a finéssi a finirî finîv? finêviv? finéssiv? finirîv?
Låur i/äl finéssen i/äl finêven i/äl finénn i/äl finiràn finéssni? finêvni? finénni? finirènni?
Persåṅna Fåurma afermatîva Fåurma interugatîva
Congiuntîv Condiziunèl Condiziunèl
Preṡänt Pasè
ch’a finéssa ch’a finéss a finirêv finiréjja?
ch’et finéss ch’et finéss t finiréss finirésset?
ch’al finéssa ch’al finéss al finirêv finiréll?
ch’la finéssa ch’la finéss la finirêv finirélla?
Nuèter ch’a finaggna ch’a finéssen a finirénn finiréggna?
Vuèter ch’a finèdi ch’a finéssi a finiréssi finiréssiv?
Låur ch’i/ch’äl finessen ch’i/ch’äl finéssen i/äl finirénn finirénni?

Gerund: finànd

Past participle: finé

Imperative: finéss (2nd.sg), finän (1st.pl), finî (2nd.pl)

Cognugaziån dal vêrb magnèr

  • a mâgn
  • t mâgn
  • al, la mâgna
  • nuèter a magnän
  • vuèter a magnè
  • låur i mâgnen

Cognugaziån interugatîva dal vêrb magnèr

  • mâgna?
  • mâgnet?
  • mâgnel? mâgnla?
  • magnaggna?
  • magnèv?
  • mâgn-ni?

Irregular

edit
Persåṅna -èr -air Tôr -îr
Andèr Fèr Dèr Stèr Savair Vlair Psair Dvair Dîr Tgnîr Vgnîr
a vâg a fâg a dâg a stâg a sò a vói a pos a dèv a tói a dégg a téggn a véggn
et vè et fè et dè et stè et sè et vû et pû et dèv et tû et dî et tén et vén
Ló/Lî al/la và al/la fà al/la dà al/la stà al/la sà al/la vôl al/la pôl al/la dèv al/la tôl al/la dîṡ al/la tén al/la vén
Nuèter andän a fän a dän a stän a savän a vlän a pulän a dvän a tulän a dṡän a tgnän a vgnän
Vuèter andè a fè a dè a stè a savî a vlî a pulî a dvî a tulî a dṡî a tgnî a vgnî
Låur i/äl van i/äl fan i/äl dan i/äl stan i/äl san i/äl vôlen i/äl pôlen i/äl dèv i/äl tôlen i/äl dîṡen i/äl téggnen i/äl véggnen

Special Cases

  • Verbs with infinite form -årr descended from Latin -ōnere and corresponds to Italian -orre. Some verbs in -årr also have alternative forms (dispårr/dispånner, scunpårr/scunpånner, prupårr/prupånner, supårr/supånner).
  • Some verbs of the 4th group contained a root that behaves like the verbs of the 3rd group:
Persåṅna -årr -îr
Cunpårr Depårr Dispårr Prupårr Durmîr Murîr
a cunpånn a depånn a dispånn a prupånn a dôrum a môr
t cunpånn t depånn t dispånn t prupånn t dôrum t môr
Ló/Lî al/la cunpånn al/la depånn al/la dispånn al/la prupånn al/la dôrum al/la môr
Nuèter a cunpunän a depunän a dispunän a prupunän a durmän a murän
Vuèter a cunpunî a depunî a dispunî a prupunî a durmî a murî
Låur i/äl cunpånnen i/äl depånnen i/äl dispånnen i/äl prupånnen i/äl dôrmen i/äl môren

Imperative

edit

Imperative form in Bolognese only exists for 1st person singular and 2nd person. Imperative formation:

  • For 1st person plural (nó/nuèter) and 2nd person plural (vó/vuèter), it is exactly the same as its present indicative form.
  • For 2nd person singular, it is exactly the same as the 3rd person singular present indicative form.

For other pronouns, the subjunctive present forms are used.

Person Andèr Tôr Vgnîr
Present Imperative Present Imperative Present Imperative
Indicative Subjunctive Indicative Subjunctive Indicative Subjunctive
t vè ch’et vâg ! t tû tói ch’et tôl! t vén ch’et véggna vén!
Ló / Lî al/la ch’al/ch’la vâga vâga! al/la tôl ch’al/ch’la tójja tójja! al/la vén ch’al/ch’la véggna véggna!
Nuèter andän ch’andaggna andän! a tulän ch’a tulaggna tulän! a vgnän ch’a vgnaggna vgnän!
Vuèter andè ch’andèdi andè! a tulî ch’a tulèdi tulî! a vgnî ch’a vgnèdi vgnî!
Låur i/äl van ch’i/ch’äl vâghen vâghen! i/äl tôlen ch’i/ch’äl tôlen tôlen! i/äl véggnen ch’i/ch’äl véggnen véggnen!

Negative Imperative

For 2nd person singular, there are 3 forms:

1. brîṡa + infinitive

  • brîṡa magnèr tròp, a m arcmànd! = non mangiare troppo, mi raccomando!

2. brîṡa stèr a + infinitive

  • brîṡa stèr a pasèr da cà! = non passare da casa!

3. an + infinitive + brîṡa

  • an magnèr brîṡa tròp! = non mangiare troppo!
  • an stèr brîṡa a pasèr da cà! = non passare da casa!

For other pronouns, the subjunctive is used instead:

  • an magnaggna brîṡa tròp! = non mangiamo troppo!
  • an magnèdi brîṡa tròp! = non mangiate troppo!

Reflexive

edit

To construct a reflexive verb, the pronoun es is suffixed into the verb. For example, the reflexive of guardèr is guardères or guardèrs. However, for verbs ending in -er, it's replaced by -res. For example: scrîver – scrîvres (scriversi) and vàdder – vàddres (vedersi).

Person Amanvères Ciamères
Present Negative Interrogative Imperative Present Negative Interrogative Imperative
a m amànv a n m amànv brîṡa m amànvia? a m ciâm a n am ciâm brîṡa am ciâmia?
t at amànv t an t amànv brîṡa t amànvet? amànvet! t at ciâm t an t ciâm brîṡa at ciâmet? ciâmet!
al s amànva an s amànva brîṡa s amànvel? amànves! a(l) s ciâma an s ciâma brîṡa as ciâmel? ciâmes!
la s amànva la n s amànva brîṡa s amànvla? amànves! la s ciâma la n s ciâma brîṡa as ciâmla? ciâmes!
Nuèter a s amanvän a n s amanvän brîṡa s amanvaggna? amanvans! a s ciamän a n s ciamän brîṡa as ciamaggna? ciamans!
Vuèter a v amanvè a n v amanvè brîṡa v amanvèv? amanvèv! a v ciamè a n v ciamè brîṡa av ciamèv? ciamèv!
Låur i/äl s amànven i/äl n s amànven brîṡa s amànvni? amànvens! i/äl s ciâm i/äl n s ciâm brîṡa as ciâmni? ciâms!

Negation

  • an s pôl brîṡa avair = non si può avere
  • an s i vadd lómm = non si vede niente
  • an s fà es an s fécca = non si fà e non si fìcca
  • cum an s arêv brîṡa da fèr a tradûṡer = come non si dovrebbe tradurre
  • an s trâta brîṡa d èser di rumântic = non si tratta di essere dei romantici
  • quand an s psêva brîṡa al dromedèri dscårrer pió cèr = quando non si poteva essere più espliciti
  • sänz’âcua an s mèṡna e sänza bavvr an s mâgna = senz’acqua non si macina e senza bere non si mangia

Past Participle

edit
Regular
Past Participle -èr -air -er -îr
Andèr Magnèr Druvèr Vlair Psair Savair Cgnósser Cràdder Sénter Partîr Guarîr Frîr
Singular Masculine andè magnè druvè vló psó savó cgnusó cardó sintó parté guaré fré
Feminine andèda magnèda druvèda vlûda psûda savûda cgnusûda cardûda sintûda partîda guarîda frîda
Plural Masculine andè magnè druvè vló psó savó cgnusó cardó sintó parté guaré fré
Feminine andèdi magnèdi druvèdi vlûdi psûdi savûdi cgnusûdi cardûdi sintûdi partîdi guarîdi frîdi

Past participle is formed using the stem of the verb with unstressed vowel (for example on regular conjugation for 1st person plural). In Bolognese, ONLY the masculine singular form is used for all declension since the past participle of the verbs end in a stressed vowel, the form does not change in the feminine nor plural. However, in the countryside, for example in western and northern province, the feminine and plural form can still be found.

The Italian past participle suffix -ato, -uto, -ito generally correspond to the Bolognese , , respectively. Notable examples include the verb vgnîr (venire) which has the past participle form of vgnó (venuto) and èser (essere) with stè (stato). Irregular forms of verbs fèr, parair, tôr, córrer, adlîżer, dezîder, dîr with past participle such as fât, pèrs, tôlt, cåurs, adlît, dezîṡ, détt forms the feminine form by suffixing -a at the end of the word becoming fâta, pèrsa, tôlta, cåursa, adlîta, dezîṡa, détta and suffixing -i for feminine plural.

Adverb

edit

Modo

edit

bän (bene), cómm (come), acsé (così), mèl (male), giósst (giusto), mé (meglio), insàmm (insieme), pîz (peggio)

Tempo

edit

incû (oggi), ajîr (ieri), dman (domani), åura (ora), adès (adesso), dåpp (dopo), bèle (già), mâi (mai), sänper (sempre), spass (spesso), sóbbit (subito), allåura (allora), anc (ancora), ed nôv (di nuovo)

Complex time expressions

  • adès ch’é pôc (poco fa)
  • da st’åura (a quest’ora)
  • da sti dé (in questi giorni)
  • d’ed qué a dû ân (tra due anni)
  • d’incû e òt (tra una settimana)
  • in st mumänt / int al mumänt d adès (in questo momento)
  • par l urdinèri (di solito)
  • pr al pasè (in passato)
  • pasè pôc (fra poco / poco dopo)
  • tótt int un mumänt (all’improvviso)
  • in cal mänter / in st mänter (mentre)

Luogo

edit

là (là), lé (lì), qué (qui), dóvv (dove), såtta (sotto), żå (giù), såuvra (sopra), fòra (fuori), dänter (dentro), foravî / fòra d vî (altrove), dnanz (davanti), drî (dietro), luntàn (lontano)

Quantità

edit

tant (tanto), pôc (poco), magâra (molto), gnént (niente), manc (meno), pió (più), quant (quanto), quèṡi (quasi), almànc (almeno)

Interrogativi

edit

quand? (quando?), quant? (quanto?), cum? (come?), csa? (cosa?), quèl? (quale?), parché? (perché?), dóvv? (dove?)

Affermazione, Negazione, e Dubbio

edit

chisà (chissà), fôrsi (forse), bèle / żà (già), se (se), an (non), nå / nécca (no), sé / ói (sì)

Affirmative Adverb Usage

A. Direct Interrogative

ÓI < Latin: *hoc illud (est) “quello (è)”

  • Ît stè té? - Ói. = Sei stato tu? - Sì.
  • T an arè mégga magnè tótti äl tajadèl? - Ói. = Non avrai mica mangiato tutte le tagliatelle? – Sì

< Latin: *sic (est) “così (è)”

  • Ît stè té? - Sé. = Sei stato tu? - Sì
  • T an arè mégga magnè tótti äl tajadèl? - Sé. = Non avrai mica mangiato tutte le tagliatelle? - Sì

B. Indirect Interrogative

  • La m à détt ed sé. = Mi ha detto di sì.

C. Intensifier

Reduplication of the affirmative adverb carries the meaning of "but of course!" or "Certainly!"

  • sé sé! ói ói!

There are other affirmative adverbs which function as intensifier:

  • Ói bän!
  • Quall s intànnd!
  • Soncamé!
  • As capéss!
  • Mo sicûra!

Numeral

edit
Zéffra Cardinal / Cardnèl Ordinal / Urdnèl
0 żèr - żêro - an i é brîṡa -
1 ón (♂) óṅna (♀) prémm (♂) prémma (♀)
2 dû (♂) dåu (♀) secånnd (♂) secånnda (♀)
3 trî (♂) trai (♀) têrz (♂) têrza (♀)
4 quâter quèrt (♂) quèrta (♀)
5 zénc(v) quént (♂) quénta (♀)
6 sèst (♂) sèsta (♀)
7 sèt sètum (♂) sètma (♀)
8 òt utèv (♂) utèva (♀)
9 nôv nôn (♂) nôna (♀)
10 dîṡ dêzum (♂) dêzma (♀)

Note the difference between article and pronoun for (ón/un), no distinction exist for other numerals:

Example Bolognese Italian English
Article ai é un òmen c’è un uomo there's a man
ai é una dòna c’è una donna there's a woman
Pronoun ai n é ón ce n’è uno there's one (m)
ai n é ónna ce n’è una there's one (f)
dû / dåu ai é dû cavâl ci sono due cavalli there are two horses (m)
ai é dåu cavâli ci sono due cavalle there are two horses (f)
trî / trai ai é trî gât ci sono tre gatti there are three cats (m)
ai é trai gâti ci sono tre gatte there are three cats (f)

For numbers higher than 10, the ordinal is formed by adding quall di before the cardinal numeral. For example: Eleven (ónng’) has the ordinal form of Eleventh (quall di ónng’)

Cardinal Cardinal Cardinal Cardinal
11 ónng’ 21 ventión 100 zänt
12 dågg’ 22 ventedû 20 vént 200 duṡänt
13 tragg’ 23 ventetrî 30 tränta 300 tarṡänt
14 quatôrg’ 24 ventquâter 40 quaranta 400 quaterzänt
15 quénng’ 25 ventzénc 50 zincuanta 500 zenczänt
16 sagg’ 26 ventsî 60 s-santa 600 sizänt
17 darsèt 27 ventsèt 70 stanta 700 setzänt
18 dṡdòt 28 ventiôt 80 utanta 800 otzänt
19 dṡnôv 29 ventnôv 90 nuvanta 900 novzänt

Higher numbers:

  • 1000: méll (m) mélla (f)
  • 1000000: un migliån
  • 1000000000: un miglièrd

Construction:

  • 66 = 60 + 6

s-santa + sî = s-santsî (without space)

  • 739 = 700 + 30 + 9

setzänt + tränta + nôv = setzänt-träntanôv

  • 2000 women

dåu mélla dòn

Syntax

edit

a n t al dâg brîṡa = non te lo do

ch'an t véggna = che tu non venga

Negation

edit

Bolognese dialect, similar to French, uses double negation usually with the particle (a)n before the verb and the word brîṡa after the verb. For verbs beginning with a consonant:

  • For 3rd person singular masculine: al + an becomes an
  • For 3rd person plural feminine: the 3rd person plural masculine clitic pronoun i is used instead.
Persåṅna Èser Avair Cantèr
a n sån brîṡa a n ò brîṡa a n cant brîṡa
t an î brîṡa t an è brîṡa t an cant brîṡa
al n é brîṡa al n à brîṡa an canta brîṡa
la n é brîṡa la n à brîṡa la n canta brîṡa
Nuèter a n sän brîṡa a n avän brîṡa a n cantän brîṡa
Vuèter a n sî brîṡa a n avî brîṡa a n cantè brîṡa
Låur i n én brîṡa i n an brîṡa i n cànten brîṡa
äl n én brîṡa äl n an brîṡa i n cànten brîṡa

Other negation particles include:

  • brîṡa (non): a n l ò brîṡa vésst = non l’ho visto
  • mégga (mica): a n sån mégga stè mé! = non sono mica stato io!
  • mâi (mai): al n à mâi sånn = non ha mai sonno
  • pió (più): a n l ò pió vésst = non l’ho più visto
  • gnínta (niente): a n avän gnínta da dîr = non abbiamo niente da dire
  • inción (nessuno): an i é inción = non c’è nessuno
  • gnanc (neanche / non ancora): al n à gnanc un góbbi = non ha neanche un soldo

Dative construction

edit
Person Bolognese Italian
am pèr d andèr int i mât mi sembra di diventare matto
at pèr d èser vgnó mègher ti sembra di essere dimagrito
Ló / Lî ai pèr d èsr a pòst gli / le sembra di essere a posto
Nuèter as pèr d avair la vétta par dnanz ci sembra di avere la vita davanti
Vuèter av pèr ed turnèr a nâser vi sembra di rinascere
Låur ai pèr ed magnèr tròp a loro sembra di mangiar troppo

The real subject is a complement of the term -> verb always conjugated in the 3rd person singular, even if the real subject is plural:

Person Bolognese Italian
a mé am pièṡ al bulgnaiṡ a me piace il bolognese
a mé am pièṡ i pizón a me piacciono i piccioni
a té at vôl na vacanza a te serve una vacanza
a té at vôl di bajûc a te servono soldi
Ló / Lî a lî ai é capitè un bèl fât a lei è successa una bella cosa
a lî ai é capitè di bî fât a lei sono successe belle cose

Soggetto Fittizio

edit

When in a sentence the subject of the 3rd person is moved after the verb, the soggetto fittizio ai is always used in the singular. (subject + verb) mî mèder l’arîva = (verb + subject) ai arîva mî mèder

Example:

  • äl mî amîghi äli én vgnó = le mie amiche sono venute
  • ai é vgnó äl mî amîghi = sono venute le mie amiche
  • ai vén äl mî amîghi = vengono le mie amiche

Used with verb of motion:

  • ai tåurna sô fiôl = torna suo figlio
  • ai arîva sô maré = arriva suo marito

Used with intransitive verbs or used as such when introducing a new subject:

  • ai é nèd i dû gemî dla Marî e d Pèvel = sono nati i due gemelli di Maria e Paolo
  • ai vôl i bichîr = servono i bicchieri
  • ai tîra al vänt = tira il vento
  • incû ai żûga al Bulåggna = oggi gioca il Bologna

It is not used if the subject has already been introduced in the conversation:

Example 1:

  • chi arîva? tô pèder? = chi arriva? tuo padre?
  • sé, ai riva mî pèder = sì, arriva mio padre
  • arîvel o nå tô pèder? = arriva o no tuo padre?
  • sé, l rîva, mî pèder = sì, arriva, mio padre

Example 2:

  • Chi żûga incû? = Chi gioca oggi?
  • Incû ai żûga al Bulåggna. = Oggi gioca il Bologna.
  • L é bèle tèrd! Mo żûghel o nå, ste Bulåggna? = E’ già tardi! Ma gioca o no, il Bologna?
  • Sé, al żûga, al Bulåggna: èvet pazénzia! = Sì, gioca, il Bologna: abbi pazienza!

It is also used with atmospheric verbs:

  • al piôv = piove
  • al tinpèsta = grandina
  • al naiva = nevica
  • al sfarósscla = iniziano a scendere piccoli fiocchi di neve [prov. Est al sfalésstra]
  • al tråṅna = tuona
  • al ṡlôṡna = lampeggia [la ṡluṡnè il lampo]

Using ai with negation:

  • ai n arîva inción = non arriva nessuno
  • ai n suzêd gnínto = non succede nulla

Using ai in interrogative sentence (no interrogative pronouns necessary):

Example 1:

  • ai arîva sô mèder = arriva sua madre
  • i arîva sô mèder? = arriva sua madre?

Example 2:

  • ai vén la Pèvla e la Giógglia = vengono la Paola e la Giulia
  • i vén la Pèvla e la Giógglia? = vengono la Paola e la Giulia?

Adverb of Place "i"

edit

Equivalent to Italian ci. In the western area (mountains and plains, e.g. Lizzano in Belvedere, Castello di Serravalle, San Giovanni in Persiceto) and northern area (e.g. Pieve di Cento, Galliera) “g” is used instead of "i" in continuity with Modenese and Ferrarese [a g vâg, t ig vè, al g và, etc.]

Person Positive Negative
a i vâg a n i vâg brîṡa
t i vè t an i vè brîṡa
al i và al n i và brîṡa
la i và la n i và brîṡa
Nuèter a i andän a n i andän brîṡa
Vuèter a i andè a n i andè brîṡa
Låur i i van i n i van brîṡa
Låur äl i van äl n i van brîṡa

Special Cases

edit

ecco + noun (declension) = (vít)tal (declension) + adverb of distance (qué, lé, là) + noun (declension)

Pronoun Here's / There's Examples
Singular Masculine (vít)tal qué, lé, là eccolo (vít)tal là, sô fiôl ecco suo figlio
Feminine (vít)tla qué, lé, là eccola (vít)tla qué, la mî biziclatta ecco la mia bicicletta
Plural Masculine (vít)ti qué, lé, là eccoli (vít)ti lé, i ragazû ecco i bambini
Feminine (vít)tli qué, lé, là eccole (vít)tli qué, äl fórrbṡ ecco le forbici

dovere (conjugated) + verb

1. avair (conjugated) + da + verb

  • t è da savair = devi sapere
  • ai ò da lavurèr = devo lavorare
  • ai arêv da magnèr manc = dovrei mangiare meno

2. tgnîr (conjugated) + verb

  • a tgnän lavurèr = dobbiamo lavorare
  • a téggn andèr a fèr la spaiṡa = devo andare a far la spesa

3. dative pronoun + tuchèr (conjugated) + (e)d + verb (experiencing an external event)

  • a m tåcca ed lavurèr ala nòt = devo lavorare di notte
  • an s tucarà brîṡa d lavurèr al dåppi = non dovrà lavorare il doppio

stare (conjugated) + verb (gerund)

1. èser (conjugated) + drî a + verb (infinitive)

  • l é drî a andèr = sta andando
  • a sån anc drî a fèr = sto ancora facendo

2. èser (conjugated) + drî che + verb (indicative)

  • a sån drî ch’a mâgn = sto mangiando
  • i én drî ch’i arîven = stanno arrivando

3. stare (conjugated) + per + verb (infinitive) = èser (conjugated) + drî par + verb (infinitive)

  • i én drî pr arivèr = stanno per arrivare
  • a sån drî par magnèr = sto per mangiare

nessuno = inción

1. as adjective: inción takes a plural form inción (masculine) or inciónni (feminine).

  • a n ò cunprè inción fiûr = non ho comprato nessun fiore
  • a n ò vésst inciónni dòn = non ho visto nessuna donna

2. as pronoun after a verb: inción takes a plural form.

  • i n capéssen gnînta inción = non capisce niente nessuno
  • ed cäl biziclàtt lé, i n in vôlen inciónni = di quelle biciclette, non ne vogliono nessuna

3. as pronoun preceding a verb: inción takes a singular form. Clitic pronouns are not required.

  • inción capéss gnínta = nessuno capisce niente
  • inción in vôl = non ne vuole nessuno

Anc, gnanc = anche / ancora, neanche / non ancora

1. Gnanc replaces anc on negative sentences.

  • ai ò anc da magnèr = devo ancora mangiare
  • a n ò gnanc da magnèr = non devo ancora mangiare
  • Pèvel l é anc arivè a cà = Paolo è ancora arrivato a casa
  • Pèvel al n é gnanc arivè a cà = Paolo non è ancora arrivato a casa
  • l à anc un góbbi = ha anche un soldo
  • al n à gnanc un góbbi = non ha neanche un soldo

2. anc and gnanc becomes anca and gnanca in front of personal pronouns with the exception of nuèter and vuèter.

  • anca / gnanca mé = anche/neanche io
  • anca / gnanca té = anche/neanche tu
  • anca / gnanca ló/lî = anche/neanche = lui / lei
  • anc / gnanc nuèter = anche/neanche noi
  • anc / gnanc vuèter = anche/neanche voi
  • anca / gnanca låur = anche/neanche loro

dove = dóvv or duv

1. Before verbs = duv

  • duv êla? = Dov’è?
  • in duv vèt? = Dove vai?

2. Elsewhere = dóvv

  • in dóvv? = Dove?

come = cómm or cum

1. Before verbs = cum

  • cum êla? = come mai?
  • cum vèla? = come va?
  • cum stèt? = come stai?

2. Elsewhere = cómm

  • mo cómm? = ma come?

pronoun + verb + da solo = pronoun + verb + da par + pronoun

  • mé a m difànd da par mé = io mi difendo da solo
  • té t và al cínnema da par té = tu vai al cinema da solo
  • biṡåggna fèr tótt da pr as = bisogna fare tutto da soli

The conjunction es indicates contemporaneity or coordination between two actions. It is used between two verbs conjugated with the same subject, instead of e, with the meaning of "and moreover".

  • al piôv es ai é al såul = piove e c'è il sole
  • a rédd es a zîg = rido e piango
  • l é un èṡen es vôl fèr al fûrb = è un asino e vuol fare il furbo

The adverb is used as an exhortative particle, in an urging manner.

  • ciâpa mò la mâchina! = prendi l’auto!
  • pruvän mò ed stèr chiêt! = proviamo a stare calmi!
  • tulî mò żå äl tajadèl! = prendete nel piatto le tagliatelle!
  • siêdi mò cuntént! = siate contenti!
  • stè mò da sénter! = state a sentire!

Example

edit
Lord's Prayer
Bolognese Italian
Pèder nòster, Padre nostro,
ch't î int al zîl, Che sei nei cieli,
ch'al séppa santifichè al tô nómm, Sia santificato il tuo nome,
ch'ai véggna al tô raggn, Venga il tuo regno,
ch'ai séppa fâta la tô volontè, Sia fatta la tua volontà,
cómm in zîl, acsé anc in tèra. Come in cielo, così in terra.
Dâs incû al nòster pan d ògni dé, Dacci oggi il nostro pane quotidiano,
e dscanzèla i nûster dèbet, E rimetti a noi i nostri debiti,
cme nuèter a i dscanzlän ai nûster debitûr, Come noi li rimettiamo ai nostri debitori,
e brîṡa lasèr ch'a cascaggna in tentaziån, E non ci indurre in tentazione,
mo lébbres dal mèl. Âmen. Ma liberaci dal male. Amen.

References

edit
  1. ^ Cerrato, Dominico (2022-02-07). "Che lingua parla un italiano? | Lettere e arti - Il Chiasmo | Treccani, il portale del sapere". Archived from the original on 2019-11-22.
  2. ^ "Gli umarells da Bologna si sono spostati a Firenze - DIRE.it". DIRE.it (in Italian). 2016-06-04. Retrieved 2017-07-26.
  3. ^ "I són dal bulgnaiṡ" [The sounds of Bolognese]. bulgnais.com (in Emilian and Italian).
edit