Sven Stolpe (24 August 1905 – 26 August 1996) was a Swedish writer, translator, journalist, literary scholar and critic, who was active in Swedish literary and intellectual discussion for most of his life.[1]
Sven Stolpe | |
|---|---|
 Sven Stolpe in 1929 | |
| Born | 24 August 1905, 1905  Katarina Parish |
| Died | 26 August 1996, 1996 (aged 91) Filipstad church parish |
| Spouse(s) | Karin Stolpe |
| Children | Monica Rennerfelt |
In the early 1930s, he argued for internationalism and against aestheticism, but he was also part of the Oxford Group which claimed the necessity of "moral and spiritual re-armament" and later in life, in 1947, he became a Catholic.[2] Among his literary production is a 1959 dissertation on Queen Christina of Sweden, who abdicated as a result of her own conversion to Catholicism.[3]
In 1984, the Belgian biographer Joris Taels published a biography of Stolpe.[4]
Private life edit
His brother was Herman Stolpe.
Bibliography edit
- Två generationer, Stockholm, 1929
- I dödens väntrum, 1930
- Livsdyrkare: studier i modern primitivism, Stockholm, 1931
- Together with Ernst Robert Curtius: Den franska kulturen : en orientering, Stockholm, 1932
- Sigfrid Siwertz, Stockholm, 1933
- Hjalmar Söderberg, Stockholm, 1934
- Kristna falangen, 1934
- Diktens frihet, Stockholm, 1935
- Det svenska geniet och andra studier, Stockholm, 1935
- Kristna falangen: franska essäer. Ny samling, 1936
- Oxfordprofiler, Stockholm, 1938
- I smältdegeln: Inlägg och skisser, 1941
- Fem norrmän: Christopher Bruun, Eivind Berggrav, Arne Fjellbu, Ronald Fangen, Fredrik Ramm, Stockholm, 1942
- General von Döbeln 1942 (screenplay)
- Imprisoned Women 1943 (screenplay)
- En dag skall gry 1944 (screenplay)
- His Excellency 1944 (screenplay)
- We Need Each Other 1944 (screenplay)
- Crime and Punishment 1945 (screenplay)
- Francois Mauriac och andra essayer, 1947
- Lätt, snabb och öm, 1947
- Änglar och demoner: karikatyrer och skisser, Stockholm, 1948
- Den glömda vägen, Stockholm, 1949
- Stefan George och andra studier, Stockholm, 1956
- Ungdom, Uppsala, 1957
- Student -23, Uppsala, 1958
- Från stoicism till mystik: studier i drottning Kristinas maximer, Stockholm, 1959
- Drottning Kristina, Stockholm, 1960-1961
- Klara: komedi i fem akter, 1962
- I dödens skugga 1962
- Tre franska författare: essäer om André Gide, François Mauriac, Georges Bernanos, Stockholm, 1963
- Dag Hammarskjölds andliga väg, Stockholm, 1964
- Låt mig berätta, Stockholm, 1970
- Låt mig berätta mer, minnen och anekdoter', Stockholm, 1971
- Svenska folkets litteraturhistoria, Stockholm, 1972
- Memoarer, Stockholm, 1974-1976
- Geijer : en essay, Stockholm, 1976
- Birgitta i Sverige och i Rom, Stockholm
- Tål ni höra mer? : minnen och anekdoter, Stockholm, 1976
- Olof Lagercrantz, Stockholm, 1980
- 40 svenska författare, Höganäs, 1980
- Livets löjen: glada minnen och bagateller, Stockholm, 1983
- Nikolaj Berdjajev, Borås, 1983
- Äventyr i Paris - och annorstädes : essayer av Sven Stolpe 1934-1974, Höganäs, 1984
- Mitt Värmland, Solna, 1985
- Jeanne d'Arc: en biografi, Höganäs, 1988
- Franciskus: lärjunge och diktare, Borås, 1988
- Tal till vänner, Borås, 1990
References edit
- ^ Sven Stolpe in Nationalencyklopedin (in Swedish)
- ^ Stenborg, Elisabeth. 2004. Lätt, snabb och oöm. Sven Stolpe i minnet Archived 9 October 2011 at the Wayback Machine In Signum, Swedish Catholic journal on culture and religion. (in Swedish)
- ^ Lönnroth, Lars, and Sven Delblanc (eds). 1989. "Vid Fronten: Sven Stolpe". Den svenska litteraturen, p. 79 (in Swedish)
- ^ Sven Stolpe : een monografie, bibliographical record in LIBRIS
- ^ Göran Åstrand, Här vilar berömda svenskar. 1999, p. 120 (in Swedish)
- ^ Sveriges Television, "Gäst hos Hagge", 10 September 1977.
Further reading edit
Christoffersson, Birger. 1956. Sven Stolpe och den litterära debatten. Stockholm: Bonnier. (in Swedish)